Lars Moberg träffar invånarna i Chillicothe, Ohio, samtidigt som presidentkandidat Barrack Obama gästar staden. Foto: Scanpix/Rolf Linde, SVT

USA-valet

Lars Moberg: Kan Obamas hudfärg kosta honom segern?

13 oktober: Ingen vi intervjuar säger sig ha några problem med att Obama är svart. Samtidigt slår flera av dem fast att hans hudfärg visst kan komma att väga tungt i valet, inte för dem själva men för andra.

Visa på kartan

Ett pappersbruk, en lastbilsfabrik, vita lågutbildade arbetare. Vi åkte till Chillicothe i södra Ohio för att ställa frågor om rasfaktorns betydelse i presidentvalet. Vi ville veta om det kan vara så i USA 2008 att Barack Obamas hudfärg ska avgöra om han når ända fram till Vita huset?

Vi börjar hos Steve Madru, en fastighetsmäklare och ordförande för det demokratiska partiet i Ross County. Vi finner honom i mäklarkontoret på East Main Street och Steve hinner berätta om bolånekrisens verkningar i södra Ohio innan vi kommer in på ämnet Obama. Precis som de flesta här var Madru hängiven Hillary Clinton-anhängare. Har han haft svårt att ställa om? Det märks i så fall inte på hans svar.
- Vi står bakom Obama och rasfaktorn spelar hur som helst mindre och mindre roll eftersom allt handlar om ekonomin just nu, säger Madru.
- De flesta som var bakom Hillary är med Obama nu.
- Och nu kommer han ju själv hit till Chillicothe!

Som lokal partiordförande är Madru med och organsierar det förestående Obamabesöket. Vi slår följe från mäklarfirman över till kampanjhögkvarteret ett kvarter bort. Där pågår "get-out-the-vote". Där sitter frivilligarbetare, ringer och ringer igen och bockar av på sina listor. Samtalen går till tänkbara väljare som absolut inte får stanna på soffan den 4 november. Minoritetsgrupper som svarta, hispanics och andra röstar företrädesvis på demokraterna när de röstar. Men det är också bland minoritetsgrupperna som valdeltagandet haltar mest. Därför kan det här ringandet vara helt avgörande för valutgången om några veckor.

"Båda har de mött fördomar och fientlighet gentemot den svarte kandidaten"

Chris Cooper och Arian Smith är båda svarta och volontärer på Obamas sida. Båda är trots Obamas ledning just nu oroliga över utgången i valet. I telefon och under dörrknackningar, båda har de mött fördomar och fientlighet gentemot den svarte kandidaten. Chris Cooper berättar:
- Jag kan inte tänka mig att rösta på McCain, sa en äldre man som tidigare alltid röstat på vårt parti. Och han tillade att han heller inte kunde tänka sig att rösta på en svart man och därför skulle han förmodligen stanna hemma.
- Och han är inte den ende som kommit med sådana synpunkter.

Pappersarbetaren Jeff DeLong litar inte riktigt på sina ledande partikamrater i Chillicothe.
- Varför så få Obamaskyltar ute på stan, utanför bostadshusen? Varför så svagt stöd?, säger DeLong.
- Jag har klagat hos mina partikamrater. Jag har till och med ringt lokaltidningen och bett dem skriva om det här men ingenting har hänt, säger han uppgivet.

Jeff DeLong.Foto: Lars Moberg, SVT

När bara några veckor återstår till valet och nyhetsmaskinernas ekonomivinklar möjligen börjar sina har rasfrågan åter nått förstasidorna. CNN, Washington Post, tidskriften Times och andra undersöker och analyserar. Enligt en opinionsmätning från nyhetsbyrån AP skulle Obamas hudfärg kunna kosta honom sex procent av rösterna den 4 november. Hans ledning över McCain just nu uppskattas till ungefär lika mycket, sex procent eller kanske lite mer.

Men sanningen är ju den att ingen egentligen känner rasfaktorns verkliga betydelse. Och det är det som gör Jeff DeLong så orolig.
- Det är så många som lovar nu att rösta på Barack Obama, men när de står där i vallokalerna den 4 november - kommer de verkligen att göra det?

Under ett par dagar i Chillicothe hinner vi tala med en hel del av stadens invånare. Ingen, inte en enda, säger sig ha några problem med att Obama är svart. Och samtidigt slår flera av de intervjuade fast att här befinner vi oss i ett konservativt södra Ohio och att Obamas hudfärg visst kan komma att väga tungt i den politiska vågskålen. Men märk väl - för andra. Inte för dem själva.

Jay Potter som just gått av skiftet på pappersbruket erkänner att visst har det varit svårt att svänga från Hillary Clinton till Barack Obama. Men Jay säger att han nu står stadigt på den svarte kandidatens sida.
- Förresten, säger Potter, de borde inte lansera honom som den förste afro-amerikanen som kan bli president. Obama har ju en svart far och en vit mor. Han om någon borde väl ha ett unikt läge att se saker och ting från båda sidor.

Varken Potter eller DeLong är på plats när Barack Obama gästar Chillicothe den här dagen. Det är nog få av stadens fabriksarbetare som har möjlighet att komma till mötet utanför gamla tingshuset. Dimman ligger tung. Det är vått och kyligt. Det är säkerhetskontroller både för media och publik och där finns entusiaster som kommit tidigt för att få en plats längst fram. När solen bränner bort dimma och fukt är stämningen redan het. För där kommer han ju, Barack Obama, mannen som om några veckor kan bli deras president med allt vad det kommer att innebära av krav och förhoppningar i tider av ekonomisk kris och folk som tvingas bort från sina jobb.

Barack Obama intar scenen i Chillicothe.Foto: Scanpix

Chillicothe är Obamas första stopp på en heldag i Ohio. Hans tal är förvånansvärt långt med tanke på dagsschemat. Mannen som ibland kritiseras som elitistisk och intellektuell känns ibland mångordig. Men Obama eldar upp skaran och får jublande applåder. Rasfrågan nämner han inte i sitt tal.

Efteråt möter vi Penny Tomlinson, en vit kvinna som varit på plats ända sedan gryningen. Hon är helt övertygad om att Obama är lösningen på USA:s problem men även hon är bekymrad över rasfrågan.
- Fördomarna finns ju överallt, säger hon. De finns här i södra Ohio, och de finns i hela USA!

"De känner oerhört starkt för Hillary men är glada för Obama"

Vi lämnar Obamamötet, checkar ut från hotellet. Lämnar Chillicothe, passerar pappersbruket söder om staden med dess inte alltför angenäma lukt av sulfit. Jag funderar över Steve Madru, demokraternas lokale ordförande och den förste som vi träffade när vi kom.
- Hillary hade ett oerhört starkt stöd här, sa Madru. Men nu är vi glada för Obama.

Vi sökte svar på en fråga i Chillicothe, den om rasfaktorns betydelse i presidentvalet. Vi lämnade staden utan något säkert svar. Men där fanns en nyansskillnad i Madrus välformulerade utläggning om stödet för Hillary och stödet för Obama. Var det möjligen det som var svaret på vår fråga. "Oerhört starkt för Hillary", "glada för Obama". Man undrar just vad den nyansskillanden kan komma att betyda när amerikanska väljare ska rösta den 4 november.

Lars Moberg

Mejla Lars

Mer om Lars Moberg

SVT:s utrikesreporter Lars Moberg och fotografen Rolf Linde reser fram till presidentvalet 4 november från öst till väst genom USA och gör flera reportage som du ser i Aktuellts sändningar 21.00 i SVT2.

• Tweet