Louisville, Kentucky

Lars Moberg: 5,3 miljoner amerikaner får inte rösta

20 oktober: - Klart att det är viktigt att rösta. Man blir ju delaktig i samhället igen, liksom "part of". Carl Matthews strålar när han berättar. I mer än tio år var han fråntagen sin rösträtt. I juli i år fick han den tillbaka. Men när USA går till val finns där mer än fem miljoner amerikaner - liksom Carl en gång dömda för brott - som inte får rösta.

Visa på kartan

Vi möter Carl Matthews i Louisville, Kentucky som tillsammans
med Virginia har de allra hårdaste lagarna när det gäller dömda personers möjlighet att rösta. En gång dömd och rösträtten är borta. Och ändå inte. Det har genom åren funnits vägar att återfå rösträtten men genom en så krånglig ansökningsprocedur att ytterst få har lyckats.

Kentuckys nuvarande guvernör Steve Beshear har förändrat praxis. Och med de förenklade regler som införts i år har redan omkring ett tusen personer i Kentucky fått rösträtten tillbaka.

Carl Matthews är en av dem. Vi möter honom på gatan i Louisville där han uppmanar förbipasserande att sätta sina namn på en lista, att stödja en kampanj just för rätten att rösta. Trots lindrigare regler, ett problem i Kentucky idag är att nå ut till alla tidigare dömda, till mellan ett och två hundra tusen personer som ännu inte nåtts av nyheten.

I det federala USA har delstaterna ett visst mått av självbestämmande och till en viss grad egen suverän lagstiftning. Maine och Vermont tillåter således såväl fångar som tidigare dömda att rösta som vanligt men de båda delstaterna i det liberala nordöstra USA är i det här sammanhanget undantag. Regeln har snarare varit att med frihetsberövandet efter ett brott har även rösträtten försvunnit.

"Jag har sett vuxna män gråta på valdagen över att förvägras rätten att rösta."

Trenden i USA idag är dock mildare lagstiftning på det här området. Och det finns ett antal olika grupper som arbetar för de tidigare dömdas rätt.

-Jag har sett vuxna män gråta på valdagen över att förvägras rätten att rösta, säger Teena Halbig i Louisville, Kentucky, aktiv i League of Women Voters.
-Brottslighet är en sak och rätten att rösta en annan. Vi kämpar för att det amerikanska folket ska förstå det.
- De som saknar rösträtt blir helt enkelt inte respekterade i samhället. De måste få sin medborgerliga rätt tillbaka.

Frågan existerar inte i den pågående valkampanjen. Enligt en aktivistgrupp, the American Civil Liberties Union, har Obamas kampanj uppvaktats men utan framgång.

-Det finns kanske en risk att partiet ses som brottslingars försvarare vilket skulle kunna kosta röster i valet, säger en av demokraternas rådgivare, New York-professorn Anthony Thompson till New York Times.

Tayna Vogel lyckades få tillbaka sin rösträtt efter fängelsestraffet. Men det tog 13 år.
Tayna Vogle i Louisville tillbringade nästan sju år i fängelse dömd för checkbedrägerier och andra drogrelaterade brott. Efter en lång och hård kamp med de juridiska kvarnarna lyckades hon få rösträtten tillbaka. Men det tog henne tretton år.
-De här lagarna stinker, säger Tayna.
-En dömd som avtjänat sitt straff ska självklart ges rösträtten tillbaka.
-Jag kände mig förstörd, var inte en hel människa.
-Och det är inte bara rösträtten som du mister. Under de tretton åren hade jag exempelvis heller inte som andra föräldrar rätt att engagera mig i skolfrågor som rörde mina barn.

Samtliga som vi talar med i Kentucky och som själva drabbats av förlorade rättigheter är svarta. Och grupper som The Sentencing Project som hävdar att omkring fem miljoner dömda saknar rösträtt påstår att det här är kvarlevor från Jim Crow-eran i USA, dvs den tid då svarta saknade alla rättigheter i samhället.

"Bland de tidigare dömda utan rösträtt exempelvis i Kentucky är en av fyra en svart man."

För bakom statistiken döljer sig en besvärande amerikansk verklighet. Av USA:s befolkning är andelen svarta omkring tretton procent. Men bland de tidigare dömda utan rösträtt exempelvis i Kentucky är en av fyra en svart man.

The Healing Project i Louisville hjälper människor som kommit på kant med samhället. Tiffany Brown som vi möter utanför är på väg tillbaka. I sju månader nu har hon varit nykter och fri från droger. Hon är villkorligt frigiven efter ett kortare fängelsestraff och vi möter Tiffany med ansökningsblanketten i handen, den hon ska fylla i för att kanske få sin rösträtt tillbaka.
- Jag skulle så gärna vilja rösta nu i presidentvalet, säger Tiffany. Och då förstås på Obama. Men min ansökan hinner väl inte behandlas av guvernören så snabbt. Hoppas få rösta i nästa val i stället.

Tiffany Brown sätter sitt namn på den lista som Carl Matthews räcker över. Därmed stöder hon den kampanj som går ut på att som många som möjligt ska få rösträtten tillbaka. Det gäller henne själv. Och det gäller de mer än fem miljoner amerikaner som liksom Tiffany Brown idag saknar rätten att rösta.

Lars Moberg

Mejla Lars

Mer om Lars Moberg

SVT:s utrikesreporter Lars Moberg och fotografen Rolf Linde reser fram till presidentvalet 4 november från öst till väst genom USA och gör flera reportage som du ser i Aktuellts sändningar 21.00 i SVT2.

• Tweet