Uppdrag gransknings reporter Johan Zachrisson Winberg är intresserad av klimat- och miljöfrågor. Här berättar han om arbetet med reportaget "Klimatdebattens heliga ko".

"JAG HADE LÄST OM FN:s rapport som pekade ut boskapssektorn som ett större klimatproblem än bilar och transporter. Som miljöintresserad var detta jätteintressant på två sätt. Dels att siffran var så hög, dels att detta inte varit föremål för politisk debatt och förslag. Våra första steg var att kolla köttkonsumtionen i Sverige - som visar sig öka.

SEDAN GJORDE VI en tämligen elementär grundresearch i partiernas olika klimatdokument (just den typ av sökningar som finns i reportaget) när det visade sig att kött, boskap, djur, och ofta även hela jordbruket lyste med sin frånvaro, kändes det som vi var något på spåren.

På ett tidigt stadium hade jag också hört talas om Miljöförvaltningens projekt "Konsumera smartare" . Jag hade långa samtal med projektledning och fick en helt del faktamaterial. När vi bestämde att gå vidare med ämnet "på allvar" återstod ett par större uppgifter.

VÅRA DATASÖKNINGAR i politiska dokument kändes bildmässiga och tydliga, men det var väldigt olika typer av dokument. Centerpartiet hade 10 tips för smartare klimat, Socialdemokraterna hade ett omfattande miljöpolitiskt program.

För att ge alla partier samma chans och möjlighet att prioritera bestämde vi oss för en egen enkät. Vi funderade på en formulering och ställde en fråga om de 10 viktigaste politiska åtgärderna som varje parti ville föreslå för att minska svenska folkets klimatpåverkan.
Ett arbete där vi fick lägga ner mycket möda på att få alla att faktisk svara på vår fråga, och inget annat. Vi förvånades då också av att de två partier Miljöpartiet och Vänsterpartiet - som vi visste ar engagerat sig i köttfrågan - inte heller valde något av detta på "10 i topplistan".

SAMTIDIGT BÖRJADE VI mer noggrant kontrollera olika faktauppgifter och forskning i ämnet. Det visade sig finnas en hel del forskning, men alla siffror var inte så exakta. Något som hängt med i hela projektet. Vissa storheter, och proportioner är lätta att prata om, men exakta siffror är svårare.

EN RAD PARAMETRAR styr hur mycket "en kilo biff" ger i utsläpp: bete, foder, klimat, mark, hur används gödslet, om kon bajsar på marken, vad är det för mark, ligger det nära vattendrag, är fodret importerat eller svenskt, kraftfoder från soja eller raps, och så vidare. Samma gäller förståss ett kilo tomater. Växthus som värmts fossilt kan ge flera kilo extra i CO2-utsläpp per kilo grönsak.

Men om uthomhustemperaturen varierar - och är det värmt av torv eller bergvärme eller kärnkraft - måste man räkna på ett helt annat sätt. Mycket kokade ner till det vi säger i reportaget: att exakta siffror varierar stort men att skillnaderna är lätta att upptäcka. Och att kött, framför allt från idisslare, utgör ett särskilt problem.

DÄRFÖR BLEV inriktningen mer och mer att prata om köttkonsumtionen.
Vi kollade också med olika källor om FN:s ( FAO:s) rapport ansågs trovärdig eller bristfällig. Svaret var ofta att man berömde rapporten och hade inga invändningar mot metod eller resultat.

Via riksdagens dokument kunde vi också hitta att jordbruksministern svarat på frågor i riksdagen om FAO:rapporten, med svar att man inte ville reglera köttkonsumtion.

FÖR ATT INTE KOMPLICERA med alla stora frågor i klimatdebatten, kärnkraft, bioenergi, utbyggnad av älvar så bestämde vi att fokusera på den del av politiken som riktar sig mot vanligt folks vardag.
Hur vi tar oss till jobbet, och vad vi äter är ju viktiga klimatbeslut. Och siffror vi fått fram visade ju att dessa beslut har ungefär lika stor betydelse för klimatet, men det pratas politiskt bara om den ena.

Att det i svaren i vår partienkät fanns så VÄLDIGT mycket bil och transport förstärkte denna känsla.
Jag mindes också sedan tidigare den statliga utredningen "Bilen Biffen och Bostaden" som ju redan i rubriken pekade ut vardagens tre stora områden för klimatpåverkan; hur vi reser, hur vi äter, och hur vi bor. Helt nytt var alltså inte detta.

Då bestämde vi oss tydligare att genomgående göra bil-jämförelser, och transportjämförelser.

EFTERSOM VI OCKSÅ såg att såväl politiker som media fokuserar mycket på transporter och bil när man talar klimat och hur vi skall förändra oss för klimatets skull.

Därmed började vi mer fokusera på nya fakta och siffror om bilar och transportutsläpp. Vissa beräkningar gjorde vi själva med att jämföra kossor med bilar, eller miljöbilsbyten, med förändrad köttkonsumtion.

Vi fick hjälp av Naturvårdsverket med beskrivningar av utsläpp från gödselhantering, respektive inrikesflyget (som ju också varit i fokus för politisk debatt och förslag).

Att redan gödslet - som ju bara är en av flera delar i boskapens klimatpåverkan - var dubbelt så stor som inrikesflyget kändes som en viktig siffra.

UNDER ETT SEMINARIUM i samband med att EU ?presenterade sitt åtgärdspaket, mötte jag en av kommissionens svenska klimatexperter. På honom förstod jag dels att frågan om boskap inte var obekant i EU, men att det inte var något man prioriterade, vilket gjorde att vi ville ta in en EU-vinkel och granskning i reportaget.

Ett "problem" var att vi producerade detta under januari-februari, och vi visste att klimatberedningen skulle komma med slutrapport med förslag i början av mars. Skulle vår granskning falla om beredningen plötsligt tog krafttag mot köttkonsumtionen?

Publiceringen av inslaget flyttades också, av andra orsaker framåt. Först trodde vi att vi skulle sända före klimatberedningens rapport, nu blev det efter, men eftersom huvuddelen av förslagen släpptes i samband med oenigheter i beredningen i Februari, så fick vi en grundtro att inget som viktigt förändrade inslaget skulle dyka upp, samtidigt sa vi att minst någon från beredning skulle få vara med och kommentera inslaget efteråt.

VI INSÅG att många partier har frågor att svara på, men valde tyngdpunkt på det parti i regeringen som faktiskt har BÅDE miljö- och jordbruksfrågor: Centerpartiet, och det stora partiet inom oppositionen: Socialdemokraterna. Vår ambition var att ha med miljöministern, Andreas Carlgren men han vägrade tyvärr all form av medverkan.

Slutligen har vi diskuterat om vi skulle säga något specifikt om vår egen klimatpåverkan under detta reportage-arbete. Flygresor till Bryssel och Rom ger ju påtagliga utsläpp. Vi diskuterade att klimatkompensera, men chefer kom fram till att sådant snarast måste vara en del av SVT:s policy, och inget man gör i enstaka fall bara för att en viss resa görs för program om klimatfrågan.

I ARBETET med detta reportage har jag varit huvudreporter, i något enstaka fall med DV-kamera i hand. Jonas Olsson har stått för research, samt en del reporter och intervju-insatser. Ove Thews var huvudfotograf. Brynn Settles har redigerat och var även varit fotograf i Bryssel/Rom. Georgios Mantzaris redaktör i Stockholm och grafik har gjorts av Örjan Holm."

reporter: Johan Zachrisson Winberg

Text: Marléne Dahlin

• Tweet