Jätteräkor hot mot miljö och människor

Publicerad 23 februari 2007 - 14:39 Uppdaterad 23 februari 2007 - 21:42

Jätteräkor eller tigerräkor är en allt vanligare delikatess på svenska matbord. Men räkindustrin i Sydostasien går hårt åt miljön och styrs ofta med rena maffiametoder. Våra utsända har besökt en av världens ledande producenter av tigerräkor: Bangladesh.

Svensk fest - fattigdom i Bangladesh
Helgen är här och dags för nåt gott på middagsbordet kanske. Varför inte tigerräkor, på spett eller i wokpannan?
De senaste åren har den tidigare lyxvaran blivit näst intill vardagsmat, fast med festglans, här i Sverige.
Men hur produceras de här egentligen, och till vilket pris för människor och miljö?

De jätteräkor vi äter här i Sverige kommer mestadels från Sydostasien.
Räkodling är exempelvis Bangladeshs näst största näring. Räkindustrin sysselsätter 1,2 miljoner människor där. Och den bara ökar i storlek. Nya räkodlingar anläggs hela tiden av industrin, och stora delar av landskapet täcks av dammarna.

För dåligt betalt
Bönderna som Aktuellts utsände i Bangladesh träffar vill helst sluta odla räkor, de får för dåligt betalt av räkbolagen, säger de.

-Räkodlingen är inte längre lönsam, vi får inte tillräckligt betalt så det är svårt att klara familjeförsörjningen, säger Kartik Roy.

-Jag vill sluta odla räkor och börja odla ris i stället men det går inte på grund av att salthalten i jorden är för hög.

Räkorna måste odlas i saltvatten som förs in i dammarna som anläggs på land. En räkdamm tjänar ut på 5-6 år och sen är jorden där dammen legat förstörd.

Våld mot dem som står emot
Räkindustrin orsakar stora miljöskador (se särskild artikel här), även om omfattningen är omdiskuterad. Men människorna i odlingsområdena drabbas också direkt.

De stora räkbolagen är ständigt på jakt efter ny mark. Viktig skog skövlas för att ge plats åt nya räkdammar och inte sällan stjäls helt sonika småbönders mark. De här människorna har bittert fått erfara räkbolagens framfart. Hittills har de lyckats stå emot industrins försök att komma åt deras mark, men det har kostat.

En av bönderna i området berättar:

Unmilla Sarder -Vi gjorde motstånd mot dem, då började de skjuta och kasta bomber på oss. De är mäktiga och har kopplingar till politiken, och de gör vad de vill.

-De kastade en bomb som träffade mig. Mitt öga skadades och splitter trängde in i ryggen, och här nere och här...
-Många män och kvinnor skadades den dagen, berättar Unmilla Sarder, och en annan kvinna i byn, Rahela Begum, fyller i:

Rahela Begum -Natt efter natt kom de och misshandlade oss och krävde att vi lämnar ifrån oss vårt land till räkodlingar. De hotade oss, men vi var fast beslutna att inte låta dem stjäla vår mark.

"Sker med folks blod
-Räkodling sker med folks blod, vi fattiga tjänar ingenting på det, bara några få rika gör det. Vi förlorar vårt land och tvingas flytta in till städerna, säger Unmilla Sarder.

Över 100 människor har dödats av räkindustrin i Bangladesh de senaste åren.

Khushi Kabir Bara det ett skäl nog att bojkotta tigerräkor, säger människorättsorganisationer här.

Även därför är det många som vill bojkotta räkorna.

-Man behöver inte äta räkor. Sluta importera räkor, som medför så många negativa konsekvenser, säger människorättsaktvisten Khushi Kabir.

Klarar landet en bojkott?
Men vilka effekter skulle en bojkott få för alla de människor här som får sin inkomst från räkindustrin?
Fahmida Akhter Och vad skulle det innebära för Bangladesh om 40 miljarder kronor årligen uteblev i exportinkomster från tigerräkor?

-I stället för bojkott skulle jag vilja se satsningar på hållbar produktion, som tar hänsyn till miljön, som tar hänsyn till de sociala problemen. Det måste vara strategin för att utveckla denna sektor, svarar miljöekonomen Fahmida Akhter.

• Tweet