Räkindustrin som miljöhot

Publicerad 23 februari 2007 - 19:32 Uppdaterad 23 februari 2007 - 22:18

De som vill att vi ska avstå från jätteräkorna pekar på flera olika problem: dels de skadliga miljöeffekterna på flera plan, dels de metoder som räkbolagen använder mot bönder och fiskare i de berörda länderna.

De negativa miljöeffekter som kritikerna pekar på är alltså av flera typer. Det handlar dels om utfiskningen med trålar ute i havet, dels om förstörelsen av mangroveskogar vid kusten, men också om antibiotika, försaltade jordar och långsiktigt försämrade inkomstmöjligheter för lokalbefolkningen.

Delvis handlar det om att räkorna fångas på flera olika sätt. Ett är odling i kustnära dammar, som dem Aktuellts utsände har besökt i Bangladesh. Ett annat är bottentrålning ute till havs.

Jättelika mängder går till spillo
Trålning efter räkor, bottentrålning, har kallats "den mest ineffektiva fiskemetod som någonsin praktiserats". Stora mängder s.k. sidofångst tas upp och kastas sedan åter överbord pga sitt ringa ekonomiska värde jämfört med räkorna.

Enligt miljörörelsen Jordens Vänner kan sidofångsterna vara 20 gånger så stora som andelen räkor.
Räktrålarna tar upp två procent av världens fiskfångst, men uppemot en tredjedel av sidofångsterna.

Förutom utfiskningsrisken handlar kritiken om att trålarna påverkar -i klartext: förstör - vegetationen på havsbotten. Kritikerna jämför det med kalhyggen av skogsmark, men med mer svåröverklickade följder.

Kampanjer mot detta fiskesätt har bedrivits under lång tid , och så sent som i höstas försökte en FN-kommission genomföra ett förbud, något som dock stoppades av stora fiskeländer om Ryssland och Kina.

Skövling av mangroveskogar
Den andra delen av kritiken handlar om förstörelsen av kustnära mangroveskogar. Detta fick viss uppmärksamhet i Sverige efter tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004, då vissa forskare ansåg att effekten av flodvågen hade förvärrats av mangroveväxternas försvinnande.

Mangrove kallas en vegetation av låga, ständigt gröna träd med luftrötter i tropiska eller suptropiska sumpområden, vanligtvis vid kusterna (se mer i faktaruta nedan). Växtligheten är rik på arter, men känslig för påverkan.
Det är i dessa områden man odlar jätteräkor.

Tre fjärdedelar är borta
Vid odlingarna huggs mangroveskogen i vattenbrynet ner. Därmed försvinner mycket av skyddet mot havets våldsamhet.
Man beräknar att så mycket som tre fjärdedelar av mangroveskogarna i sydöstra Asien och den karibiska övärlden har skövlats under de senaste fyra årtiondena.

Vid odlingarna används dessutom giftiga bekämpningsmedel och antibiotika. Dessa läcker ut i vattnet och försämrar miljön ännu mer, både för havsdjuren och för dem som livnär sig av fisk och annat ur havet.

Vid åtminstone ett tillfälle har antibiotikahalterna i tigerräkor varit så höga att importen till Sverige stoppats av alla räkor från Kina, Vietnam och Indonesien.

• Tweet