Bristen på rent vatten hotar matproduktionen

Publicerad 2 april 2007 - 16:10 Uppdaterad 7 april 2007 - 21:21

Bristen på rent vatten hotar matproduktionen, eftersom uppskattningsvis 80 procent av allt vattnet går till jordbruk och produktionen av av mat.

Tillgången på rent vatten är ett av de problem som kommer att diskuteras under de fem dagar långa möte som FN:s klimatpanel håller i Bryssel och som inleddes i dag. Det är den andra delen av FN:s klimatrapport som ska gås igenom av vetenskapsmän och befattningshavare.

Klimatpanelens ordförande Rajendra Pachauri menar att vattenbristen kommer att bli en stor utmaning för världens politiker i framtiden.

Rajendra Pachauri. -Den växande oron för bristen på rent vatten kan leda till konflikter mellan länder när det gäller fördelningen. Vi måste se till att sådana konflikter inte behöver äga rum, säger Rajendra Pachauri till Aktuellt.

På fredag ska panelen komma med en konsekvensbeskrivning om vad som händer med världen när klimatet blir varmare.

Förslag på ny märkning
Vatten är förutsättningen för all matproduktion. Vattenexperter föreslår därför att matvaror ska märkas utifrån vattenåtgång, i så fall ännu ett märke för oss konsumenter.

Samtidigt kan priserna på kött och biobränslen i framtiden stiga kraftigt när vattnet blir dyrare.

Vattnet är förutsättningen för allt liv, inget nytt vatten kommer till, allt cirkulerar. Men uppvärmningen av planeten och växande befolkningar ställer mänskligheten inför en gigantisk utmaning.

Anders Berntell. -Klimatförändringarna slår både tidigast och hårdast genom vatten-frågan. För mycket eller för lite vatten, på fel plats eller vid fel tillfälle, säger Anders Berntell, vd för Stockholm International Water Institute.

Vädret blir allt mer extremt
Regn som inte faller och regn som faller, för häftigt, floder som torkar ut eller som svämmar över. Forskarna på FN:s klimatpanel visar hur vädret blir allt mer extremt. Det kommer ställa stora krav på framtidens matproduktion. Ungefär 40 procent av länderna söder om Sahara kommer se sina odlingsområden krympa.

-På den globala skalan är det jordbruket som är den stora vattenanvändaren. Vi kanske tänker på vattnet vi använder i hushållet, men det är en väldigt liten del av den totala vattenanvändningen. Globalt sett kanske det är 80 procent av vattnet som går till jordbruket och produktionen av mat, säger Anders Berntell.

Världen över är det med andra ord matproduktionen som kräver mest vatten. En normalperson gör av med 50 liter vatten om dagen i hushållet men för att producera ett dagsintag på 3.000 kalorier till en människa kräver 3.500 liter vatten.

-Med en växande befolkning på jorden kommer vi att behöva lika mycket ytterligare vatten som vi använder i jordbruket i dag för att föda den befolkning som kommer att finnas 2050, säger Anders Berntell.

-Det blir enorma spänningar och konflikter, fortsätter han.

Nu gäller det att hitta strategier för hur man i framtiden ska kunna få ut mer mat per droppe vatten. Nummer ett är att hitta effektiva metoder för att ta tillvarata regnvatten.

Kött är extra vattenkrävande
I framtiden kommer vi att få äta mindre av vattenkrävande mat som exempelvis rått kött. Det går åt 15.000 liter vatten för att få fram ett kilo kött som inte är från naturbeten.

-Det som vore intressant att införa är någon form av vattenmärkning. Vi har miljömärkning av olika produkter i dag. Vi skulle behöva en vattenmärkning av mat så att vi som konsumenter blir medvetna om hur mycket vatten vi sätter i oss genom olika födoslag, säger Anders Berntell.

Det finns vinnare: Svenska, norska, danska, belgiska och tyska jordbruk kommer att bli framtidens kornbodar eftersom norra Europa redan har gott om vatten och även kommer att få ett varmare klimat.

Men då är frågan om biobränslen, som nu odlas för att komma bort från oljan och koldioxidutsläppen, kommer att få vika för det mer akuta matbehovet.

Reporter: Erika Bjerström
Webb: Peter Karlsson

• Tweet