Demonstration mot översvämningarna i Oxford i går där klimatförändringarna pekades ut som skyldig.

Mänsklighetens val nu minskar bara temperaturökningen

Sverige står inför klimatförändringar

Publicerad 26 juli 2007 - 14:41 Uppdaterad 26 juli 2007 - 22:39

Värmeböljan fortsätter i sydöstra Europa med över 40 grader de kommande dagarna och i Storbritannien kommer mer regn. -Antalet värmeböljor har ökat och det sker i linje med vad klimatmodellerna har räknat fram, säger Martin Hedberg, meteorolog på SVT.

Hedberg tillägger att medeltemperaturen under de svåra veckorna, i bland annat Frankrike 2003, låg på 23 grader mot normala 15 till 20 grader vilket det gjort de senaste 100 åren i Europa.

-År 2003 var absolut inte en normal avvikelse. Värmeböljan var en konsekvens av att människan har hjälpt till med att förändra atmosfärens kemiska sammansättning. Värmen var exceptionell p.g.a att det var så pass mycket värme under så lång tid, säger Hedberg.

Värmeböljan i Grekland och östra Europa i år kommer sannolikt kvala in som ett avvikande väderfenomen orsakat av de ökande växthusgaserna i atmosfären, tror han. Hittills kan man koppla klimatförändringar till flera värmeböljor, regn, torka i Australien och flera skogsbränder i Europa.

-Och i Storbritannien har det kommit en månads nederbörd på några timmar och där har det nog också slagits många rekord, säger Hedberg.

Utsläppsmålen hänger inte ihop
I takt med temperaturökningen kommer vädret att bli mer extremt i form av bl.a. fler värmeböljor och mer regn i Europa. Sambandet är att ju mer växthusgaser, t ex koldioxid eller metangas, vi människor tillför atmosfären desto mer varmt väder och mer extremt väder i t ex form av kraftigt regn.

Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden ökat med cirka 0,7 grader, tänk då vilka konsekvenser en ökning på två eller fler grader skulle kunna få. Max två grader är det mål som EU satt upp.

Men Hedberg säger att vi för att hamna under två graders ökning måste göra mer än att halvera växthusgaserna till år 2050, något som EU satt upp som mål. Gör vi inte mer än så måste vi acceptera att det beslutet kommer ge en större ökning av temperaturen, kanske tre grader.

Martin Hedberg, meteorolog. -För att klara av två grader vore det bra om utsläppen kunde minska med 90 procent på tio år, säger han.

FN:s klimatpanel har talat om olika scenarion där temperaturökningen inom hundra år skiftar mellan två och sex grader.

-Om vi ska klara av två grader måste människan skärpa till sig allt vad den orkar, säger Hedberg.

Havsnivån kommer att stiga
-Klimatets faktiska utveckling bekräftar att klimatmodellerna har räknat rätt, men de verkar dock har varit något försiktiga, säger han, men tillägger att det är svårt att veta hur det kommer bli eftersom det är första gången i historien vår planet står inför en sådan omfattande konstruerad klimatpåverkan.

Forskarvärlden är överens om orsakerna till klimatförändringarna, men angående vad som kommer att hända i framtiden går åsikterna isär. En del föreslår moderata konsekvenser medan andra tror på mer omvälvande scenarion. Man kan säga att det som FN?s klimatpanel, IPCC, presenterar är försiktiga medelvärden, enligt Hedberg.

-Det är tex helt klarlagt att havsnivån kommer att stiga, men inte med hur mycket. Om man räknar på avsmältning från glaciärer och att havsvattnet utvidgar sig när det blir varmare så uppskattar man att havsnivån är minst 20 till 60 cm högre om hundra år. Men om man tar hänsyn till snabbare förlopp som t ex kollaps av isberg så kan det bli mer än så. Men ingen kan säga exakt hur mycket eller när det kan komma att ske.

"Det omöjliga hände"
Vår planets väder förändras tydligt, menar Hedberg, och nämner att i läroböcker i meteorologi skrivna före 2004 står det att tropiska orkaner inte kan utvecklas över södra Atlanten. Men i mars 2004 inträffade vår nutids första tropiska orkan på södra Atlanten, en unik händelse.

Den av människan skapade klimatförändringen och dess konsekvenser är förstås svår att bedöma, det är många faktorer som bidrar. Hur mycket fossila bränslen kommer vi att släppa ut, kommer permafrosten i Sibirien att tina upp och släppa ut metan, hur mycket mer solenergi absorberas när glaciärerna smälter, hur mycket kommer en ökning eller minskning av molnigheten att påverka och så vidare.

Våra utsläpp av partiklar, dvs luftföroreningar som sot, svavel, har absurt nog en avkylande effekt eftersom de hjälper till med att reflektera bort solens strålar i atmosfären. Och Hedberg säger att även skogsavverkning och blottande av jordytan har en avkylande effekt även om han inte föreslår det som en lösning på problemen.

Paradoxalt nog har partiklarna och skogsskövlingen maskerat en del av problemen med växthuseffekten och det gör det än mer akut att ta tag i utsläppen av växthusgaserna. Det är dessutom viktigt att minska mängden luftföroreningar och öka skogarnas utbredning, enligt Hedberg.

Vad händer om vi inte lyckas?
Vad händer om fler människor i tredje världen börja köra bil och Europa inte slutar? Vad händer om vi inte lyckas med att minska våra utsläpp av växthusgaser drastiskt.

Hedberg vill inte gärna spekulera i katastrofscenarion men säger att en stor påverkan på klimatet, vilket redan har påbörjats, kommer att bidra till höga krav på förändringar av människans civilisation under flera hundra år och hur allvarligt det blir är upp till oss.

Ett värsta scenario innebär bland annat att havsnivån stiger med flera meter, fler värmeböljor, stora omflyttningar av människor och städer och stora arealer jordbruksmark förstörs.

Och vad brist på vatten i traditionellt tätbebyggda områden, oljan sinar, öknarna breder ut sig och stora migrationer för med sig kan man ju bara spekulera om, säger Hedberg.

Det är inte antingen eller, svart eller vitt. Det är en gråskala där mindre förändringar av klimatet helt enkelt innebär mindre stress och påverkan på både samhällen och ekosystem än vad större förändringar av klimatet gör. Och med all den kunskap som finns så är det bara en tidsfråga innan allmänheten börjar ställa mycket stora krav både på politiker, näringsliv och sig själva, tror Hedberg.

-Det är ett val vi gör åt oss själva och åt kommande generationer. Vi kan inte säga att vi inte visste eller förstod vad som kunde ske, det finns tillräckligt med vetenskapliga fakta. Den som har kunskap har också ansvar för framtiden.

Magnus Kryssare, SVT text & webb.

• Tweet