|
|
Uppdrag gransknings reporter Nadja Yllner. Bild: SVT.
|
Ett hundratal personer hörde av sig
Publicerad 4 juni 2008 - 20:00
Uppdaterad 2 september 2008 - 15:51
|
Reportaget om Ida och Christer som utsattes på livsfarliga nedlägngingar på sina vårdboenden fick många tittare att reagera. Ett hundratal personer kontaktade Uppdrag gransknings reporter Nadja Yllner, många för att berätta om liknande upplevelser. Nedan kan du läsa Nadjas egen berättelse om arbetet med reportaget. "EFTER REPORTAGET efter reportaget om Crister och Ida, som sändes den 26 mars 2008, fick jag ett hundratal brev. Många hade egna barn som utsatts för nedläggning och fasthållning. En del var personal som upprördes över hur deras kollegor använde sig av våld, andra kände sig orättvist utpekade då de ansåg att fasthållningar i vissa sammanhang faktiskt var oundvikligt. Vi insåg att funktionshindrade utsattes för fysiska övergrepp på många håll runt om i landet trots att det är fullständigt förbjudet annat än i nödvärnssituationer. Samtidigt insåg vi att personalen på LSS-boenden ibland har en väldigt svår arbetssituation, och väldigt lite stöd att hämta ur lagstiftningen. VI VALDE att gå vidare genom att granska personalens arbetssituation. Vi valde ut två olika LSS-boende och pratade med alla inblandade, de funktionshindrade och deras familjer, personalen, cheferna och länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Jag begärde ut lex Sarah-anmälningar och arbetsskadeanmälningarna från kommunen, polisanmälningar från polisen och beslut ifrån länsstyrelserna. När jag träffade socialstyrelsen inför förra programmet fick jag veta att de tänkte göra en egen kartläggning, denna begärde vi naturligtvis ut och redovisade i uppföljningen. VI FICK LITE BEKYMMER då flera personer inte ville vara med i programmet. Föräldrarna till de autistiska männen på lss-boendet i Helsingborg hade inget emot att vi gjorde reportaget, men de ville inte att de själva eller deras barn skulle visas i bild. Det blev därmed svårt för oss att levandegöra problematiken. Flickan vi kallar Maria ville heller inte visa sitt ansikte. Och personalen som jobbade kvar på Lillhärad ville inte ge sin version av det som inträffat. Vi var därför tacksamma för att de i sin polisanmälan av Maria berättat så detaljerat om händelseförloppet.

Hasse Karlsson, redaktör
INFORMATION OM den norska lagstiftningen fick vi dels från Tina Handegård, som på norska stortingets uppdrag utvärderat den nya lagstiftningen. Dels från Mårten Söder, som är professor i sociologi, och som tidigare även varit Tina Handegårds handledare. Att Sverige faktiskt är på väg att införa en liknande lagstiftning fick vi reda på först då jag träffade Kenneth Johansson (c). Jag träffade honom som ordförande för socialutskottet och som talesman för regeringen. Men det visade sig att det var som ordförande i LSS-kommittén han var mest intressant eftersom kommittén just bestämt sig för att föreslå regeringen ny lagstiftning. Jag, Nadja Yllner, gjorde reportaget tillsammans med fotografen/redigeraren Jörgen Nilsson och Hans Karlsson som var vår redaktör. Vi tog också hjälp av mediedesignern Torbjörn Söderlind. Vi har arbetat med uppföljning i sammanlagt 10 veckor." Text: Marléne Dahlin |