Försvaret kallade tortyr för "tortyrliknande"

Trots att kongolesen Josef utsattes för ett solklart fall av tortyr under Operation Artemis i Kongo, har försvaret valt att använda den förmildrande termen "tortyrliknande".

TRE VECKOR har gått sedan Uppdrag granskning avslöjande att en ung man torterades inför ögonen på svenska elitsoldater under en EU-ledd FN-insats i Kongo. Överbefälhavare Håkan Syrén ville till en början inte ställa upp på någon intervju för Uppdrag granskning - men en vecka efter avslöjandet av tortyrskandalen valde han att kalla till presskonferens.

När Försvaret skulle bemöta kritiken i medierna använde de utåt den förmildrande termen "tortyrliknande". Men i försvarets egen utredning står det

"Jag finner således utrett att det förekommit tortyr i samband med förhöret av den tillfångatagne ynglingen i Bunia den 13 juli 2003."

TOTALT genomfördes intervjuer i 46 timmar, med svenskar i olika befattningar. De redogjorde detaljerat för sina upplevelser i Kongo. Så här säger svenska officerare som var med under Operation Artemis:

"Sanningen om Afrika måste fram. Jag kan inte leva med vad som hände där om jag inte berättar."

"Det är en gammal tradition som belgarna använde förra seklet för att stävja ´negrerna´ i Kongo. Fången drevs som ett djur."

"Jag minns att de dragit ner byxorna till knäna på killen. Den franske överstens adjutant flinade och paraderade fången framför oss svenskar."

"Fan, dom håller på att dränka grabben, det var vad jag tänkte."

"Att en fånge gråter under förhör är inget konstigt. Men det här var något helt, helt annat. Det här var förnedring och tortyr. Ren jävla tortyr."

"Det är väldigt brutalt. De trycker ner hans huvud mot marken. Jag tänkte bara en sak: fan det är en skenavrättning, det är inte sant!"

"Jag hör hur grabben kvider, i någon slags tyst uppgiven gråt. Ingen av oss gör nåt, inte heller Hans Alm."

"Det är översten, min chef, chefen över hela styrkan, som gör det här. Jag kände en fruktansvärd vanmakt."

LISE BERGH är generalsekreterare för Amnesty. Hon ser allvarligt på att tortyren inte stoppades.

- Man är skyldig att stoppa tortyr. Man kan bli ansvarig för tortyren om man inte vidtar åtgärder för att stoppa den omedelbart.

Det skedde inte?
- Nej, och det är allvarligt, säger Lise Bergh.

- Jag vill ändå säga att man gjort en bra insats i området. Man har stoppat kränkningar och försvarat folket i Burnia. Desto allvarligare är det att detta har skett och att man försökt mörka det, säger hon.

FLERA SVENSKA soldater uppmanade sin chef Hans Alm att ingripa och stoppa tortyren - utan framgång. Dagen efter att Josef torterades höll den svenska styrkan ett möte. En svensk soldat hade då upprättat en detaljerad rapport om övergreppen. Men rapporten stoppades av chefen Hans Alm, som berättade att han pratat med campens högste befäl, överste Rastouil.

- Alm säger till min kollega som skrivit rapporten att han och översten gjort en "gentlemens agreement" att inte rapportera uppåt om vad som hänt, säger en svensk officer till Uppdrag granskning.

I STÄLLET skickade Hans Alm en egen underrättelserapport till ledningen i Sverige - utan att med ett ord nämna övergreppen mot fången.

Ur Hans Alms rapport:

"Personen i fråga var i 20-årsåldern, klädd i civil t-shirt och camobyxor samt kängor. Han omhändertogs av fransk personal... ...och frågades ut... ...Personen i fråga släpptes under kvällen.
Hans Alm"

Men enligt en av de svenska officierarna stämmer inte rapporten.
- Den svenska rapporten hem stämmer inte. Krigsdagboken förfalskades, säger han.

I ÖVER EN MÅNAD har Uppdrag granskning försökt få en intervju med Hans Alm, utan framgång. Men i lördags valde han till slut att träda fram i Sveriges Radio. I Ekots lördagsintervju 19 april 2008 förnekar Hans Alm flera saker. Bland annat att han mörklade tortyren. Han menar även att han själv inte såg någon tortyr.

Efter den här händelsen så skrev en svensk stabsofficer en detaljerad rapport som beskrev övergreppen fången utsattes för enligt uppgift. Du bestämde att den inte skulle skickas vidare till högkvarteret i Stockholm, varför det?

- SVT säger ju att den här officeraren skrivit en rapport, det kanske han gjort. Jag har ingen anledning att ifrågasätta de men den rapporten har inte förelagts mig, säger Hans Alm.

- Däremot är det klarlagt, och det är också grunden till det felaktiga beslut jag tog där och då, att inte skriva någon rapport kring det här. Det är att jag tycker då att det var ett ganska känsligt ärende att anklaga en annan nations soldater för nån form av övergrepp utan att vi kunde leda det i bevis.

MEN DE svenska soldater Uppdrag granskning talat med, ger en helt annan bild.

- Det var många som gång på gick på honom och sa "Fan stoppa det! Men inget hände" säger en av dem.

- Alm försöker rädda sitt eget skinn, det var flera som såg honom vid skenavrättningen. Han stod ju där när det hände, säger en annan.

FÖRSVARETS LINJE är att Hans Alm gick till den franske översten och fick stopp på övergreppen mot fången. Men i ett brev till SVT påstår överste Rastouil att han inte känt till eller deltagit i tortyren, och att ingen rapporterat till honom om några övergrepp.

Ur brev från överste Christophe Rastouil

"Om det hade kommit till min kännedom att de påstådda övergreppen hade skett, skulle jag omedelbart ha ingripit för att avbryta sådana oacceptabla metoder."

CHEFJURISTEN och utredaren Stefan Ryding-Berg på försvaret vill inte uttala sig i frågan.

- Vad någon skriver i ett brev till tv kan vi inte kommentera.

Så din uppfattning måste då va att den franske befälhavaren ljuger?

- Nej jag kommenterar inte det, säger han.

Överbefälhavare Håkan Syren får frågan vem som ljuger.

- Det kan jag inte avgöra. Nu är det så här att försvaret utreder detta ännu en gång och vi har ställt allt vårt material till förfogande.

Men vad gör Alm i dag?
- Han är i tjänst i anknytning till våra specialförband.

TROTS ATT höga chefer inom försvaret i flera år känt till att ett brott mot folkrätten begicks i Bunia, tog det 4,5 år innan tortyrskandalen avslöjades. Anledningen till att man inte utredde händelsen är enligt försvaret att man inte ville agera enbart på rykten.

" Att börja utreda saker och ting på rykten skapa en konstig situation... ...det förekommer rykten om det här förhöret."

"Jag kan inte börja agera på rykten för då skulle det bli en Stasi-liknande organisation."

"Man inte agerar på lösa rykten och misstankar"

"Sen hade man misstankar - rykten ..."

"Personligen, jag har lite svårt att leda en verksamhet som bygger på rykten."

FÖRSVARSLEDNINGENS linje är alltså att det bara fanns rykten.
Men faktum är att ÖB Håkan Syrén personligen fick information om tortyren redan i juni 2006. Då ringde generalmajor och före detta arméchefen Paul Degerlund upp ÖB, efter att ha fått detaljerad information från officerare som bevittnat tortyren.

- Man hade uppfattat detta med tortyr och skenavrättning, säger Paul Degerlund.

Var det rykten eller mer trovärdiga uppgifter?

- Det jag förmedlade uppfattade jag som absolut sanning, det måste jag säga. Jag hade ingen anledning att tvivla på de här personerna som kontaktade mig.

Vad var det du sa till ÖB?

- Jag gav honom den här informationen att de här handlingarna hade ägt rum. Det jag förmedlade har jag svårt att förknippa med rykten. Det framstod som alldeles uppenbart att något tortyrliknande hade ägt rum.

MEN NÄR Uppdrag gransknings reportrar frågar varför Håkan Syrén inte gick vidare med informationen han fick från Paul Degerlund redan 2006, svarar han att han fått "motstridiga uppgifter".

- Han har sagt det muntligt till mig och jag har tagit det på stort allvar. Sedan har jag prövat den informationen med förbandet, med mina medarbetare som har ansvaret för detta. Då har jag fått motstridiga uppgifter, säger ÖB Håkan Syrén.

UPPDRAG GRANSKNING kan nu berätta att ÖB i samma månad, juni 2006, informerades av ytterligare en hög militär. Fallskärmsjägarnas chef Bo Sköld var själv på besök på campen i Bunia dagen då fången Josef torterades.

PÅ ETT HOTELL i Skövde fick Håkan Syrén, enligt en initierad källa i försvaret, uppgifter om folkrättsbrottet av Bo Sköld. Men Bo Sköld vill idag inte kommentera uppgifterna.

Lise Bergh på Amnesty menar att agerandet kan få stora konsekvenser.

- Att den här truppen blir anklagad för att ha utfört tortyr är en mycket allvarlig kränkning. Om det då inte utreds eller straffas, är det förödande för de interna insatserna.

IDAG VET INGEN vad som hänt Josef. Försvaret planerar heller inte att utreda Josefs öde.

Kan Försvarsmakten garantera att den här fången på en delvis svensk bas överlevde?

- Det finns inga garantier för något sånt uttalande, nej, säger chefjuristen Stefan Ryding-Bergh.

Ni vet inte om han lever?

- Jag har ingen aning.

reportrar: Sven Bergman, Joachim Dyfvermark, Fredrik Laurin, Nilofar Saidi.

Text: Marléne Dahlin

• Tweet