TOLSTA, HÄLSINGTUNA FÖRSAMLING Hon var 26 år och arbetade som hushållerska åt min farfars bror. Den 5 maj 1893 klev hon ombord på ångfartyget Aristo i Göteborg med destination Boston Massachusetts.

Sven Svensson, som var en halvbror till min farfar, föddes 1848 i Sörgården, Tolsta. Eftersom han förblev ogift sålde han hemmanet, som han förvärvat av sin far, till min farfar, som då bildat familj och var beredd att ta över jordbruket. Sven byggde då upp ett eget hus där han bodde och anställde en hushållerska vid namn Anna Sandin.

Anna, som var född 1868 i en grannby, fick så småningom idén att emigrera till det stora landet i väster. Den 26 april 1893 lämnar hon hemmet för att, tillsammans med sin bror Erik, kliva ombord på ångfartyget Aristo i Göteborg, där hon den 5 maj lämnar landet med destination Boston Massachusetts. Efter att ha bytt till skeppet Gallia i Liverpool anländer dom den 20 maj till New York. Sedan tar dom sig till Boston där hon hade en syster som åkt över tidigare.

I de brev som finns bevarade skriver Anna i sitt första brev 15 juni 1893 om hur fantastiskt allting är i det nya landet. Citat: "Här trifs jag så bra, så jag kan aldrig önska mig bättre, här är så grönt och vackert med stora äppelträd och vackra blommor. men jag skall säga att nog är det ovant mot att gå hemma i lagården och släpa. Jag har tre dollar i veckan. Jag skall vara ljust klädd jämt och om ni såge mig finge ni se efter bra väl om ni skulle känna igen mig." Slut citat.

Efter brev den 12 aug. och 1 okt där det märks att kanske allting inte är så fantastiskt, kommer så ett brev 17 feb.1894 där jag citerar: "Min bästa husbonde. Må så gott tills vi träffas om det blir någon gång mer på denna jorden. Nu är det svåra tider här i Amerika som ni väl sett i tidningarna, det är hårt för fruntimmer att få arbete och för karlar är det nästan omöjligt."

Den 22 mars 1894 skriver hon: "Jag skall skrifva några rader och fråga om ni ej får några bref från mig eftersom jag ej får några svar. Jag tänker på er alltjämt för ni har ingen annan som ser till er på gamla dagar, men om ni vill skicka mig pengar så att jag kan resa hem som ni lofvade så skall jag snart se det gamla Svärje igen; för jag kan ej tåla det klimat som är här för det är så varmt. Jag vill att ni ej säger något för någon hemma för de behöfver ej veta något så har de ingenting att bråka om."

Den 31 mars skriver hon i nästa brev. "Alla säger att biljetter är så dyra, men ni har ju sålt erat hemman, ni har väl fått större pengar så jag hoppas ni kan skicka mig trehundra kronor. Jag tänker komma hem med det första om ni hjälper mig."

Så kan vi läsa i dessa gripande brev, hur hemlängtan kunde slå till redan efter några månader och hur hon ber sin förre husbonde om hjälp. Likaså kan man läsa mellan raderna att hon inte hade något medhåll från sina föräldrar för emigrationen.

I Svens efterlämnade papper finns en postanvisning till Anna Sandin på 250 kronor.

Vid eftersökningar hos Svenska emigrantinstitutet i Växjö har jag funnit att Anna förmodligen blev kvar där över och gifte sig med en Oscar Jonsson och fick två barn. Svens 250 kronor kom nog ändå till nytta, men inte till någon hemresa.

Thorvald Svensson