|
|
Foto: Jack Mikrut/Pressens Bild
|
*Konstsim: Så funkar det
Publicerad 9 augusti 2004 - 09:23
Uppdaterad 7 april 2008 - 21:05
|
Konstsim som sport började utövas på 1950-talet och blev erkänt av Internationella simförbundet (FINA) 1952. Första internationella tävlingen hölls tre år senare i USA. Som olympisk gren är konstsim relativt ny. Första gången det delades ut medaljer i konstsim vid ett OS var i Los Angeles 1984. Då enbart i form av ett individuellt- och ett parprogram. 1996 i Atlanta hölls det bara en lagtävling med åtta deltagare i varje lag. I Sydney 2000 tävlades det både i par och i lag. Stor del i konstsimsrevolutionen hade Hollywoodaktrisen Esther Williams vars vattenbalett var flitigt förekommande i ett flertal storfilmer. Så avgörs konstsim
Konstsim är en av tre grenar i OS där bara damer tävlar. De andra två är rytmisk gymnastik och softboll. Sedan 2000 finns det bara två discipliner. Man tävlar i par och i lag om åtta utövare. Partävlingarna avgörs i tre moment. Ett tekniskt och ett fritt program avslutas med en final. För lag finns det ingen final utan vinnaren utses enbart på basis av det tekniska och det fria programmet. I partävlingen deltar 16 par och i lagtävlingen åtta lag. Konstsim som ofta beskrivs som "dans i vattnet" innehåller flera olika element som styrka, flexibilitet, elegans, artisteri och förmåga att vara under vatten länge. För att utövarna ska kunna stanna länge under vatten används olika knep för att kunna bibehålla den höga nivån på sina utförande. Ett av dessa knep är ett clip som fästs över näsan vilket motverkar att vatten rinner i näsan under de långa undervattensperioderna. Vidare används gelatin anpassat för håret så att den väl genomarbetade frisyren hålls intakt under hela anförandet. Undervattenshögtalare sprider musiken under ytan som hjälp för utövarna när de befinner sig under vatten. Bassängen där konstsim utövas måste vara minst 3 m djup och mäta över 12x12 m. Det delas ut poäng för tekniskt såväl som artistiskt utförande. |
SVT Play
