Uncharted: Among Thieves
|
|
Publicerad 21 oktober 2009 - 10:13
Uppdaterad 21 oktober 2009 - 10:27
|
Uncharted: Among Thieves För: PS3 Ålder: 16 Det finns en handfull actionfilmer som lyckats med bedriften att börja med gasen i botten och hålla både spänning och intresse vid liv ända till slutet. Uncharted: Among thieves är det första actionspelet som lyckas med samma sak för mig. Nathan Drake vaknar upp svårt blödande - i en tågvagn som börjar glida bakåt, ut över ett stup. Med andan i halsen börjar du klättra upp. Därifrån är det bara så grymt välgjord action och dramaturgi att man baxnar. Jag trodde faktiskt inte att den här typen av upplevelse var möjlig. Skönt att ha fel ibland. Spelmomenten handlar om att slåss och skjuta fiender, att klättra på väggar och hitta vägar högt upp i luften eller långt ner under jorden. Det är ibland oväntade lösningar som krävs, men logiken känns alltid rimlig. Man fastnar aldrig. Antingen har man datorstyrda medhjälpare som visar vägen, eller så får man tips genom att trycka på en särskild knapp. Medhjälparna ja, vilken härlig skara karaktärer. Uncharted är ingen djup studie av människopsyket, men alla karaktärer är så väl gjorda och välspelade av röstskådespelarna att man köper både deras personligheter och de inbördes relationerna. Det gör att uppdragen får en extra dimension: Jag tycker verkligen om vissa karaktärer och illa om vissa fiender - på riktigt. Jag vet inte vart superlativen ska sluta riktigt. Grafiken är fantastisk, uppdragen varierande, historien extremt välskriven för att vara ett spel och spelet håller mig fast i ett järnhårt grepp hela tiden. Det är ytterst tveksamt om jag någonsin kommer att spela om det igen, men som spelupplevelse är det något i hästväg.
|