Streck

När tvättmaskinen kom till byn

ASKLANDA OCH ORNUNGA UTANFÖR VÅRGÅRDA I mitten på 50-talet kom veckotvättmaskinen. Det fanns några olika fabrikat. Hoover och Elektroskandia hade rektangulära maskiner. Husqvarna hade en rund. Och det var Husqvarna som jag skulle sälja.

Mitt första riktiga jobb hade jag hos Carl Johanssons Eftr i Vårgårda, nuvarande CJ Järn & Maskin. Jag började där den 3 oktober 1953. Mitt körkort fick jag i mitten på februari 1955. När jag haft körkortet cirka 14 dagar, kom chefen och frågade om jag ville åka ut i bygden och sälja tvättmaskiner. En representant för Husqvarna hade berättat, hur andra butiker hade lyckats sälja mycket av den nya typen veckotvättmaskiner, genom att åka ut på hembesök.

Jag skulle få 2.50 per mil i bilersättning och så kunde jag nog få lite provision också. Att svara ja på den frågan var inte svårt. Det innebar, att jag skulle besöka de flesta av kommunens gårdar under 1955 och början av -56 och sälja tvättmaskiner. Jag bestämde, att jag skulle börja i Asklanda och Ornunga. Mitt val berodde på, att min farbror Per bodde i Asklanda och då kunde jag äta middag hos farbror Per och faster Inga.

 Husqvarnas veckotvättmaskin så som den såg ut runt 1955.
Husqvarnas veckotvättmaskin så som den såg ut runt 1955.Foto: Leif Brunnegård
Att klara av tvätten var ett hårt jobb i alla hushåll. Man samlade på sig en massa tvätt och så blev det stortvätt i brygghuset. Då eldade man i den stora brygghusgrytan och öste över det varma vattnet i en träbalja och här skubbades tvätten på ett tvättbräde och proceduren var arbetsam och långvarig innan man hängde ut tvätten till tork. På 40-talet hade det kommit tvättvaggor och enkla tvättmaskiner som drevs med handkraft, men fortfarande ett hårt jobb. I källaren hos min mormor och morfar fanns en elektrisk tvättmaskin, men den var lika stor som brygghusgrytan. Men det krävdes en modern tvättstuga med elektricitet för att man skulle kunna använda den.

Men så i mitten på 50-talet kom veckotvättmaskinen. Det fanns några olika fabrikat. Hoover och Elektroskandia hade rektangulära maskiner Husqvarna hade en rund. Och det var Husqvarna som jag skulle sälja.

Det första målet var, att få komma hem till kunden och göra en demonstrationstvätt. Det började som regel med att jag besökte en familj och berättade om den fantastiska maskinen som skulle underlätta jobbet med tvätten. Jag hade en fin broschyr med mig och på första sidan var det en vacker flicka som stod intill maskinen. På ett ställe kom jag in till en äldre man som bodde ensam.

När han lyssnat på mig kom repliken. Um e sôdda följer mä sa ja ha två, sa han och pekade på tjejen på bilden. Ofta bokade jag in en demonstration på förmiddagen och en på eftermiddagen. När jag tänker på det idag är jag förvånad över att jag fick göra en enda demonstration. Jag var nyss fyllda 18 år och mina kunskaper i hushållsgöromål kan man nog betrakta som mycket små.

Demonstrationen skedde som regel vid diskbänken i köket. Vattnet fylldes på via en slang som jag kopplade till vattenkranen på diskbänken, sedan stoppade vi ner tvätten och tvättmedel. Surf var det som gällde på den tiden. Så sattes elsladden i och maskinen startade och vattnet värmdes och följde man bara instruktionen i bruksanvisningen gick det bra. Men det tog tid. Ett par timmar vill jag minnas att det tog och då måste försäljaren vara trevlig och prata med kunden och få henne på köphumör. Naturligtvis blev jag bjuden på kaffe med dopp. När tvättprogrammet var klart pumpade maskinen ut vattnet i diskhon. Skölja tvätten skulle man ju också göra, i kallvatten och när tvätten var klar tog man vridmaskinen till hjälp och tyckte att tvätten var väldigt torr.

Då och då kom Far i huset in och kollade på nymodigheten. Helst skulle besöket innebära, att jag slapp bära ut tvättmaskinen utan fick skriva en ordersedel. Det gick väldigt bra och jag fick sälja många tvättmaskiner. Jag fick faktiskt en uppmuntran från fabriken i Huskvarna för ett bra säljresultat. Det innebar också, att jag lärde känna många människor i bygden rätt bra och det har jag fortfarande stor glädje av.

Leif Brunnegård

Laddar...

Streck

Posthantering 1932-1962

BERGS SOCKEN Om livet som lantbrevbärare åren 1932- 1962, med utgång från Lidnäs järnvägsstation till Bergslunds poststation. Båda numera nedlagda.

Rallare. Foto: SVT Bild.

Hårdförda rallare

INLANDSBANAN Arbetet som rallare var mycket hårt, riskfyllt och arbetsförhållandena var många gånger mycket svåra. När rallarna drog fram mellan samhällen på landsbygden blev de ofta populära bland de unga kvinnorna.

Demonstrationen i Ådalen 1931. Foto: SVT Bild

Ådalen och skottet i hatten

LUNDE När Ådalshändelserna inträffade var min morfar Manne Larsson 29 år, och hade tillsammans med två Väjabor gått en genväg ned till Lunde. Där fick han bevittna vad som hände när demonstrationståget kom dit.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.