INLANDSBANAN Arbetet som rallare var mycket hårt, riskfyllt och arbetsförhållandena var många gånger mycket svåra. När rallarna drog fram mellan samhällen på landsbygden blev de ofta populära bland de unga kvinnorna.

När inlandsbanan byggdes fanns det hårdföra rallare med i laget. En rallare, som gick under namnet Långslätten, var en råbarkad kille. Kortspel, slagsmål med ortsbefolkningen och polis, hörde till dagordningen. Dessutom var han en riktig fruntimmerskarl.

När banan var klar blev han kvar i Västerbotten. På ålderns höst kände han ett behov av bättring. Han gick med i en missionsförsamling. En dag skulle han vittna om sitt leverne, som är brukligt inom församlingen. Han redogjorde för sina fester, slagsmål mm.

När han kom in på fruntimmer reste sig en medsyster för att gå ut. Då ropade Långslätten efter henne: "Sitt kvar du Rut, jag ska in´t nämna några namn".

Anna Norén