Streck

Långa äro barndomens skuggor

NÄS SINNESSLÖANSTALT,I SÖDRA DALARNA (AVVECKLADES I SLUTET PÅ 1960-TALET) Jag föddes som oäkting och hamnade på barnhem, jag kom att passera sex olika barnhem innan jag placerades på en sinnesslöanstalt, på helt felaktiga läkarintyg.

Denna glittrande och positiva tid, då det hände så mycket, folkhemmet och välfärden tog ett jättekliv in i framtiden. Vi talar om 1940-talet till 1960-talet, en tid som kan tyckas vara avlägsen, men som i ett större tidsperspektiv, är nutid. Men vi får aldrig glömma att det fanns en baksida, en mörk baksida. Vi måste synliggöra och dokumentera denna mörka del av vår moderna historia, och belysa sanningar som har förtigits och gömts undan.

Jag vill berätta om en glömd och förbisedd grupp människor i vårt samhälle. Jag var bara ett av de många gömda och glömda barnen i Sverige vid den här tiden. Många var vi barn som fick våra liv "utraderade" på helt felaktiga läkarintyg, trots att vi var normalbegåvade. I mitt läkarintyg står bl.a. att läsa: "Otvivelaktigt efterbliven". Vi placerades (Min plats i historien), på olika sinnesslöanstalter (tidigare idiotanstalter), lite varstans i vårt avlånga land. Vi barn utsattes för fruktansvärda kränkningar och övergrepp. Det existerar inget språk som kan förmedla den fruktan och ångest som vi (jag) ständigt fick leva med på anstalten.

Turen var trots allt på min sida, efter sju år så blev jag "upptäckt" och så småningom friskskriven. Men faktum kvarstår, sju år är en hel barndom. Jag "kom undan" med en ärrad barnasjäl och en svår ångest som har varit min ständige följeslagare genom livet. De flesta av de feldiagnostiserade och "utraderade" barnen blev kvar på de olika sinnesslöanstalterna, de blev för alltid tysta. Mörkertalet är säkert väldigt stort av förståliga skäl, hur stort och hur många de var, den sanningen lär vi aldrig få vetskap om. Vistas man för många år i en sådan destruktiv miljö, som en sinnesslöanstalt kunde erbjuda vid den tiden (1940-1960), där varken tal eller vanlig social gemenskap förekom, så blev hjärnan understimulerad och den normala utvecklingen avstannade.

Jag har forskat och läst mycket i faktaböcker och läkartidningar från den aktuella tiden. Läkarnas hållning till samhällets mest skyddslösa barn speglar en arrogans och ett repressivt tänkande som går utanpå det mesta. "Min grupp" är näst intill okänd, därför att vi gömdes undan och de flesta blev för evigt tysta. Jag har förstått att de allra flesta medborgarna i vårt land inte har en aning om den här tiden och vad som försiggick på de olika sinnesslöanstalterna.

Ute i bygderna visste man, och i folkmun hette det att "där borta ligger en idiotanstalt", mer visste man inte. Sinnesslöanstalterna var en sluten värld, där ingen hade insyn. Det känns angeläget, och det finns skäl att sprida kunskapen om de gömda och glömda barnen i Sverige. Ska dessa decennier från 1900-talets mitt ihågkommas och minnas av det svenska folket, så måste vi belysa allt som hörde den tiden till.

Ulf Westerblad

Laddar...

Streck
Foto: Scanpix

Ett krigsminne

I VETLANDA, I ETT TVÅVÅNINGSHUS PÅ MAGASINSGATAN Om ett danskt par, som flydde ifrån Amager i Köpenhamn 1942 och kom till mina morföräldrar, där de bodde till krigsslutet. Berättelsen om den spännande flykten har för alltid etsat sig fast i mitt minne.

Falu lasarett. Foto: Vykort 1964

Ett skottdrama

STORA TUNA Det var en gråmulen dag i mars 1918. Tre unga beväringar: Erik, Anders och Per var hemma på helgpermission från sin rekryttjänstgöring på Dalregementet i Falun. De hade tråkigt - det fanns inte mycket att roa sig med.

Fem kronors jubileumsmynt, riksdagens femhundraårsjubileum 1935. Foto: SVT Bild

En liten 'Kantmas' uppväxt

RASFALLET I LUDVIKA Det värsta var ju att man inte delgav ett barn, allt som de vuxna visste. Så man fick fantisera i sin ensamhet, om allt detta. Det blev lite för mycket för en 6-åring att bearbeta. Jag var en liten grabb i en omvärld med händelser svåra att förstå.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.