STORA ESSINGEN, STOCKHOLM Min upplevelse av bussolyckan på bron mellan Stora och Lilla Essingen 1948, då elva personer omkom.
En vanlig gråmulen morgon på hösten 1948 skulle jag som vanligt åka med buss 96 från Stora Essingen till Kungsholmens Kommunala Flickskola vid Västerbroplan. Jag var elva år och gick i första klass i flickskolan. Min buss kom som vanligt men vi fick alla gå av vid sista hållplatsen före bron. Det hade hänt en olycka, en buss hade krockat med en lastbil och kört ner i vattnet.
Bussen bärgas ur vattnet. Foto: SVT Bild
Alla passagerare på vår buss fick gå över bron. Då såg jag att en lastbil stod snett på bron och att en lång bit av broräcket på vänster sida hängde och slängde. Det såg otäckt ut och jag försökte att skynda mig på. När jag passerat lastbilen gick jag över till vänster sida för trots att det var otäckt tog min nyfikenhet över. Kunde jag se något i vattnet?
Jag såg en man som klamrade sig fast vid en bropelare men annars var det helt tyst. Ingen ambulans, ingen brandbil och inga poliser.
Jag fortsatte den sista biten till skolan till fots. Jag kom försent till lektionen men förklarade för fröken att det hänt en olycka på bron. Senare fick vi veta mer om bussolyckan och att flera passagerare drunknat.
Min mamma visste ingenting men får höra om olyckan i radio och ringer då till min skola. Sekreteraren kommer till vårt klassrum för att se att jag hade kommit fram ordentligt.
När det var dags att åka hem igen stannade bussen vid bron på Lilla Essingen och passgerarna fick gå över bron som nu var avspärrad för trafik. Efter den här händelsen blev min mamma orolig och ville gärna flytta in till stan istället. Vi gjorde det fem år senare.
Elinor Elmborg
Laddar...
SVT Play
