
Till Afrikas horn har nu samlats in drygt 9 miljoner kr (31 dec 2011). Pengarna kan beviljas till ansökningar för akuta insatser för att rädda människoliv och till hälsovård.
Samtal förs löpande med flera hjälporganisationer om ansökningar och om hur pengarna bäst kan användas. För att kunna ansöka om medel ska organisationen redan ha arbetat i regionen under flera år.
Onsdagen 17 augusti 2011 genomförde SR P3 en temasändning om situationen på Afrikas horn och till stöd för Radiohjälpens insamling. >>SR P3 temasida om Afrikas horn<<
I samband med sändningen släppte Petter och Salazarbröderna, uppbackade av ett flertal andra svenska artister, en gemensam låt där intäkterna går till Radiohjälpens insamling. >>Kedjan - Ringar på vattnet<<
Hittills har Radiohjälpens styrelse beviljat 1 miljon kr till Islamic Relief för en akut hälsovårds- och nutritionsinsats i Etiopien i gränstrakterna mot Somalia. Arbetet kommer att ske via mobila team för att nå de värst utsatta. Den primära målgruppen är 4 500 små barn, deras mödrar och gravida kvinnor. Islamic Relief arbetar själva på plats tillsammans med FN och lokala myndigheter.
Även Diakonia har beviljats 1 miljon kr för matdistribution i Kenya och på två platser inne i Somalia (ej i Mogadishu). Målgruppen är flyktingar och internflyktingar, bland dem många boskapsskötare som förlorat alla sina djur. Diakonia har sen tidigare ett eget kontor med 15 lokalanställda somalier i landet som har kunnat fungera trots all instabilitet. Via sitt regionkontor i Nairobi har Diakonia även ett nära samarbete sedan många år med två somaliska hjälporganisationer som kan operera i landet.
Erikshjälpen beviljades 1 300 000 kr för insatser i Kenyas gränstrakter mot Somalia. I tre distrikt arrangeras matdistribution - även till skolor, vattentransporter, diesel till vattenpumpar, mobila läkarteam med mediciner och utdelning av myggnät. Fokus på hälsoinsatser för gravida och nyblivna mammor med barn.
Plan Sverige beviljades 1 230 000 kr för sitt arbete året ut i södra Etiopien. Målgruppen är barn 0-5 år, mat och hälsa för de yngstas mödrar och gravida och rent vatten.
Unicef Sverige har beviljats 500 000 kr till pågående arbete i Östafrika. I länderna Somalia (ej i de delar som kontrolleras av al-Shabab), Etiopien, Kenya och Djibouti. Insatsen gäller mat, hälsovård, vatten, tillfällig skolgång, trygghet och skydd med barn som huvudsaklig målgrupp.
Svenska kyrkan beviljades 1 miljon kr för arbete i norra Somalia och i flyktinglägret Dadaab i Kenya. Fokus på mat, skyddat boende och sanitet. I Somalia är målgruppen människor som hotas av svält. I lägret i Kenya ligger fokus på att hjälpa nyanlända.
Svenska Röda Korset beviljades 1 000 000 kr för en pågående insats för en miljon människor i Somalia. Nödbostäder, mat, hushållsartiklar, vatten och via 20 lokala kliniker som drivs av den inhemska Röda Kors-föreningen även medicin och vaccinationer.
Rädda Barnen beviljades 700 000 kr som del till en insats för barnskydd i nordöstra Kenya. I svältkatastrofen skugga riskerar många barn att utnyttjas på olika sätt. Arbetet genomförs av Rädda Barnen i Kenya, delvis i samarbete med Islamic Relief.
Islamic Relief har beviljats ytterligare 1 300 000 kr till södra och centrala Somalia för akuta insatser med distribution av mat, sanitet, vatten och vaccin. Den primära målgruppen är nomader och ensamma mödrar.
Läkare Utan Gränser beviljades 500 000 kr för akuta insatser i Somalia. Kirurgi, hälsovård, nutrition, vaccinationer med mera med fokus på barn 0-5 år.
Bakgrund och frågor
Kan vi verkligen göra någon nytta på Afrikas horn?
Ja och nej.
Vi löser inte problemen med klimatförändringarna eller Somalias sönderfall. Det kanske är så att den här regionen alls inte kan bära sin befolkning längre när den är i sådan obalans. Nordöstra Kenya och södra Somalia har levt med den här situationen i flera år, torka och svält har förekommit i rapporterna länge. Radiohjälpen gav Röda Korset en miljon kronor redan våren 2009 för en akut insats för att förhindra svält.
Som så ofta handlar svält i grunden om politik och samhällsutveckling. Förhoppningsvis kan den stora mediauppmärksamheten nu skapa ett tryck så att något görs på hög internationell nivå för att börja bringa reda i Somalia.
Men vi kan rädda liv. Många liv. Med väldigt lite pengar.
En hundralapp räcker till exempel till ca 150 påsar vätskeersättning från UNICEF. Ersättningen stoppar uttorkningen, gör så att kroppen behåller vätska och ger energi till att orka börja äta igen.
Lite förenklat kan man säga att det finns ett steg två i en sån här situation: Om hygien och sanitet inte längre går att upprätthålla i lägren, om det börjar regna så latriner svämmar över etc.... Då kommer sjukdomar, kanske kolera. Men innan dess räcker dropp, vätska, energikex, vaccin etc... långt.
Vem får pengarna?
De svenska organisationer, som redan tidigare fanns på plats, söker pengar av oss. I ansökan beskrivs exakt vad de vill göra, hur många som nås, inom vilken tid, med budget etc.... Sen får de också redovisa detta med revision, både på plats och här hemma.
I skrivande stund vet vi inte om våra partner beslutar sig för att även gå in i själva Somalia. Och vi beviljar inte pengar till Somalia utan att vägarna rimligt säkrats även där.
Radiohjälpen behåller inte ett öre av vad som samlas in. De organisationer som beviljas medel får max använda 7 % för s k administrativa kostnader, dvs för transferering av pengar, revision och liknande.
Det här är en mycket ovanlig insamling. Därför att den så konkret handlar om att just rädda människoliv. I allmänhet kommer vi ju in i fas två efter en katastrof, när den har inträffat är det folk på plats som spontant räddar liv. Men sen kommer det svåra, när TV-kamerorna åkt hem: Återuppbyggnaden. Hem, skola, jobb, försörjning, traumastöd etc...
Vi löser förvisso inte grundproblemet men i anständighetens namn kan vi med varje krona rädda människoliv.
Decennier av obalans
Regionen har varit i obalans under många år. Egentligen ända sedan 1973-74 då Etiopien drabbades av en snabb och våldsam hungerkatastrof. Sen följde år efter år av sönderslitande inbördeskrig
Under 70-talet gick också något som hette Western Somalia Liberation Front (WSLF) in i Ogadenprovinsen i Etiopien från Somalia. I praktiken var det ett fullskaligt krig med flyg och stridsvagnar. USA (Somalia) och Sovjet (Etiopien) testkörde sin maskinpark och kapacitet.
Med sovjetisk och kubansk hjälp slängdes WSLF ut ur Etiopien. Redan under de här åren började Somalias befolkning att tappa fotfästet. En majoritet levde av boskap men torka och krig slog hårt mot hjordarna.
Redan under 1980-talet varnade hjälporganisationerna på plats för att Somalia var på väg att falla sönder. I media 1992-93 såg det ut som ett plötsligt haveri men så var det förstås inte, det växte fram långsamt. Och vi har kunnat följa den fortsatta obevekliga vägen utför med krigsherrar, pirater, nygammal konflikt i Ogaden, flyktingströmmar och al-Shabaab som förbjuder hjälparbete.
Kenya är Östafrikas starkaste stat. Även om landet är extremt ojämlikt är det tämligen utvecklat med en stor medelklass. Delar av landet har bra klimat och förutsättningar för jordbruk. Men de torrare delarna i nordöst har uppenbarligen drabbats av klimatförändringar. Istället för torka något år då och då har regionen drabbats flera år i följd av uteblivna regn.
Relationen till Somalia har här aldrig varit särskild god. Somaliska hjordar på kenyansk mark, strid om vatten och utrymme, har ofta lett till spänningar. Det har knappast blivit bättre av att så många somalier flytt in i Kenya.
Kenya har fått klä skott i media för att de inte öppnar sig mer och släpper in somalier i hus som en gång byggts för just flyktingar. Men Kenya fruktar med all rätt att få denna katastrof permanentad inom landet.
Etiopien är trots allt elände landet gått igenom en fungerande stat med något som kan liknas vid demokratiska val. Redan efter svälten 1973-74 byggde landet upp något de kallar "early warning system". Regeringen inrättade ett särskilt kontor för att vaka över väder och jordbruk och andra faktorer och helt enkelt bygga upp en beredskap mot svält.
Det är alltjämt ett ytterst fattigt land. Men här, precis som i Kenya, finns helt andra förutsättningar för att kunna hantera en krissituation än i Somalia även om Ogaden-området alltjämt är oroligt. Denna halvöken eller stäpp är till stor del etniskt mer somalisk än etiopisk.
Somalia är till stora delar övergivet av det "internationella samfundet" helt enkelt därför att det på de flesta håll är fullständigt livsfarligt att vara där. Alternativt kostar "beskydd" 90 % av insatsen. I veckan fick FN tillträde till Mogadishu med mattransporter sedan al-Shabab dragit sig tillbaka. Men osäkerheten är stor om när och hur hjälparbetet ska kunna etableras och spridas.
Några få organisationer har kunnat jobba på några platser inne i landet.
Många svensksomalier är direkt engagerade, antingen i hjälparbete eller genom att skicka pengar till släktingar som är kvar
Finn Norgren
Generalsekreterare
Radiohjälpen