Kampen mot Bush är kittet i Obamas kampanj

Vad händer med demokraterna om de vinner?

Publicerad 26 oktober 2008 - 02:10 Uppdaterad 26 oktober 2008 - 12:01

McCain-kampanjen har svårt att hitta fotfästet och Obama leder i i opinionsmätningarna. Men de nya stämningarna i USA kan ge Obama problem om han blir president. Utan kampen mot Bush finns risken för en maktkamp inom partiet.

Det stora frågetecknet för alla opinionsmätare i USA är om frågan om Barack Obamas hudfärg ska få en sista, avgörande roll.

-Det verkar inte så, men vi saknar exempel i den här skalan. Det säger Carroll Doherty, som är vicedirektör på Pew Research Institute i Washington.

Det finns något som kallas Bradley-effekten. En svart kandidat till en borgmästarpost i Kalifornien 1982 förlorade trots goda prognoser. Var det vita som inte ville visa rasfördomar när de tillfrågades.

Ganska klart
Opinionen bland vita (som inte har rötter i Latinamerika) är tydlig:

-McCain leder stort i gruppen över 65. Han har ett klart övertag hos de socialkonservativa (den kristna högern) som ibland uppskattas till 40 miljoner.

-De unga är klart för Obama, men vi vet inte om de verkligen röstar. De i 30- och 40-årsåldern visar en intressant förändring.
De har präglats av Reagan-eran och har förr röstat republikanskt.

-Nu har en stor del blivit demokrater. Det är viktigt, eftersom de kommer att sätta sin fortsatta prägel på politiken.

Hispanics kan avgöra
Det ser ut som om de sk Hispanics eller Latinos (med rötter i Latinamerika) kan betyda mycket för valutgången. Obama tycks kunna vinna stater som Nevada, New Mexiko och Colorado.

I Florida är exilkubaner traditionellt republikaner men på senare tid har många puertoricaner flyttat dit, som oftare röstar demokratiskt.

Först ökade den sk Sarah Palin-effekten McCains siffror. Hon har höga siffror bland de redan frälsta. På det sättet har hon lyckats ena partiet på ett sätt som McCain knappast hade kunnat.

Men utanför den trogna kärnan är det tvärtom. Det märks särskilt bland kvinnor.

-I gruppen "oberoende" (som inte är registrerade demokrater eller republikaner) har kvinnorna, som tidigare tvekade, i stor utsträckning gått över till Obama.

Vita män för McCain
Men det är de vita männen som är Obamas stora problem och McCains starka sida. Däremot verkar Obama ha vunnit en grupp som verkade svika honom:

-McCain-kampanjen satsade på Clinton-kvinnorna i hopp om att de skulle röst republikanskt. Valet av Palin gör att de "har kommit tillbaka", säger Doherty.

McCain-kampanjen satsar nu på stater med starka vita konservativa väljargrupper bland arbetare som t.ex. Pennsylvania. Att vinna där anses avgörande i McCain-lägret.

-Problemet för McCain är att han måste kämpa i stater som Bush vann 2004. De är inte längre säkra för republikanerna. Han lade ner ett offensivt projekt, kampanjen att ta Michigan från demokraterna. Nu måste han kämpa för det som tidigare var säkert.

Vad gick fel?
Förra valet var mycket jämnt, sett till delstater. Det var 118.000 röster i Ohio som gav Bush segern.

Mycket skrivs redan om vad som tycks gått fel för McCain. För så har varit trenden näst sista veckan före valet. En orsak är den ekonomiska krisen.

-Det verkar som om McCain-kampanjen aldrig hittar ett nytt fotfäste. Så fort man försöker med någon ny fråga, rasar Dow Jones-index och vi är tillbaka i ekonomin, påpekar Carroll Doherty. Där har Obamas agerande gett honom förtroende, kanske mycket därför att McCain uppträtt så tafatt.

Om nu opinionsmätningarna får rätt, skulle Obama inte bara bli president, utan demokraterna skulle vinna kraftigt i kongressens båda kamrar, representanthuset och senaten.

Demokratisk maktkamp?
-Men de nya stämningarna i USA kan ge Obama problem. Det som varit kittet i hans och demokraternas kampanj är motståndet mot Bush. Utan Bush finns risken för maktkamp i hans parti. Både en kamp mellan president och kongress och mellan olika grupper inom kongressen.

Märkligt nog är det de unga nyvalda demokraterna som kan vålla problem. De - om mätningarna stämmer - kommer från stater som tidigare varit starka republikanska fästen.

-De är alltså inte alltså så liberala som de gamla ledamöterna som valts i traditionella demokratiska stater.

Motsättningarna kan komma när man till sist ska bestämma hur politiken ska inriktas i framtiden

-Vare sig Obama eller McCain har svarat på frågan hur de ska skära i budgeten eller vilka av deras vallöften de måste svika på grund av den ekonomiska krisen.

Dags för nästa val...
-Förväntningarna på en eventuell president Obama är stora. Och frågan är därför vad som kan hända fram till valen 2010.

Då är det dags att välja om hela representanthuset (435 ledamöter) och en tredjedel av senaten (33 ledamöter). Med tanke på att årets presidentval började för två år sedan är frågan när valrörelsen för 2010 börjar...

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, f n i Washington

• Tweet