hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner

För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.

Han blir en av USA:s mäktigaste presidenter

Ett nytt politiskt liv i USA

Rapport
Publicerad 12 november 2008 - 12:11
Uppdaterad 13 november 2008 - 09:07

Den 20 januari 2009 börjar ett nytt politiskt liv i USA. En av de stora presidenthistorikerna i USA, Robert Dallek, menar att det påminner om 1960. Övergången från den åldrande Eisenhower-eran till den dynamiska Kennedy-eran. Och Obama anses bli en av USA:s mäktigaste presidenter.

Presidentvalet i USA, kommentar och analys

Presidentbyte i USA

Makten härrör från finanskrisen som gjort staten till ägare av stora delar av finansindustrin. Kanske får staten också makt i andra branscher, t. ex. bilindustrin och kanske inom energisektorn.

Och här gäller det för Obama att agera snabbt. Arbetslösheten växer. Oron för framtiden ökar. Hans viktigaste jobb är att skapa - jobb.

Slutet för Babyboomers
Detta är slutet på de amerikanska "Babyboomers" (40- och 50-talisternas) makt. Obama föddes själv 1961. Hans kärntrupper var unga. Nu har 30- och 40-åringarna sin chans. Men det är de som ska tampas med Babyboomers problem. T. ex. pensioner och sjukförsäkring.

En av de stora frågorna i huvudstaden är hur det sociala livet ändras. Nu drar små barn in. Troligen med massor av kompisar från Chicago som övernattar i sovsäckar i Vita Huset.

Familjen Bush gick till sängs kl 21. Vi har inte kommit till Washington för att skaffa oss nya vänner, sa fru Bush en gång. Alla väntar på att Obamas ska nytända sällskapslivet i Vita Huset.

Hundvalp?
En annan stor fråga har varit om barnen ska få en hundvalp. Obama har lovat, men 10-åriga Malia är allergisk. En hund är dock en stor PR-tillgång för en sittande president. Från Peru kom erbjudande om en lokal naken hundras.

Hur ska familjen Obama umgås med huvudstaden? Och hur presidenten ska umgås med sina miljoner anhängare, som fortfarande får personligt hållna mejl från honom, liksom under hela kampanjen.

Förväntningarna på honom är så stora att han nog måste fortsätta dessa familjära kontakter (skriven av en assistent men mejlen anses ha skapat stor lojalitet). En president med e-mejl-kontakt med sina kärntrupper är något nytt.

Mejl-president
Det kan bli en helt ny lobby-grupp som växer fram. Och en möjlighet för Obama att skapa opinion utanför etablissemanget.

Redan är Obamas övergångsregering i aktion. Den är helt officiell och har en website: www.change.gov

Observera domännamnet: gov. Det är alltså en regeringssajt. 450 personer ska arbeta där. Budgeten är på 12 milj dollar - varav över hälften kommer från privata bidragsgivare.

Till skillnad från tidigare väntas han tidigt meddela vilka de tunga ministrarna blir i regeringen.

Nu är frågan hur mycket han vill samarbeta med Bush för att klara krisen fram till slutet av januari. Det skar sig redan vid första mötet när Bush sa nej till mer stöd åt biltillverkaren GM. Obama är för ett stöd.

Ny ton
Plötsligt har tonen slagit om. De som ansåg att Obama var för oerfaren är nu lena som honung i munnen. Det kan handla om nya poster, men kanske ett tecken till samförstånd. Så har snabbt har hållningen till en nyvald president inte ändrats förr, säger en historiker.

Ute i landet har valet ändrat på den politiska maktbalansen. Förr hade sydstaterna en konservativ stopp-roll. Nu har de förlorat den makt Nixon gav dem för 40 år sen, då han vädjade till vita som var kritiska mot de svartas nya rättigheter. Vita lågavlönade och lågutbildade i södern röstade på McCain. Södern riskerar att hamna i periferin.

Första timmarna
Snart ska Obama regera. Han måste visa kraft från början. Genom att de första timmarna underteckna s. k. "executive orders", författningar för den federala administrationen. Han kan också upphäva en rad av Bushs beslut. Där finns förbud mot stamcellforskning, inskränkningar i aborträtten, Guantanamo.

Sen återstår den stora frågan vad han ska prioritera. Ekonomin är kärv. Ett stimulanspaket är högsta prioritet, det vet vi.

Men sen? Obama listade precis före valen skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare som viktigast. Plus energi, omstrukturering av skattesystemet och sjukvård. I den ordningen. Ska han börja med allt?

Har ett år på sig
Den erfarne politiske räven president Lyndon Johnson (dem) sa en gång att presidenten har ETT år, det första, på sig att göra avtryck i historien. Detta oberoende av ställning i kongressen.

Inför starten diskuterar hans stab hur man ska börja. Kanske alla frågorna innefattas i ett jättelikt stimulanspaket. Som också det skapar ett nytt USA, där staten agerar mer.

Men ett moraliskt frågetecken vilar över kampanjen. Både han och hans stabschef Rahm Emanuel har som största bidragsgivare Wall Street och en del andra intressenter i storfinansen.

Stämmer deras intressen med den hårt ansatta medelklassen? Obama är inget positivt etiskt alternativ när det gäller kampanjbidrag. Å andra sidan: Obama vill hålla lobbyisterna mer på avstånd än tidigare presidenter. Så det blir kanske förändring trots allt.

Ett frågetecken är hur han ska finansiera sin installation den 20 januari. Bushs senaste kostade 40 milj dollar och finansierades i hög grad av näringslivet.

Sen är frågan hur snabbt han agerar i fråga om trupperna i Irak. Hur han räcker handen till Europa. Om han vill ändra frihandelsavtal och ge mer plats för fackliga rättigheter och miljö.

Palin kvar på banan?
Under tiden grälar republikanerna om det förflutna och om framtiden. Sarah Palin värjer sig mot kritik och menar att svikare i McCain-kampanjen saboterat för henne.

Hon talar även i mångordiga och tämligen osammanhängande vändningar om chansen att ta sig in genom öppna dörrar 2012. Läs: Att ställa upp som presidentkandidat i nästa val.

Den enda grupp i partiet som vunnit är de konservativa (även om Obama fick 7-8 procentenheter bland de vita kristna och McCain förlorade lika mycket). Varken "de moderata" (McCain t. ex.)
eller "reformisterna" (som vill ta upp klyftorna i samhället) hade framgångar.

Samarbete eller konfrontation?
Frågan är vem som vinner maktkampen. Och frågan är om man ska samarbeta med Obama och den demokratiska kongressen. En hel del lovar en hård kamp från första dagen.

Men den som ledde den oförsonliga kampen mot Clinton - Newt Gingrich - manar till försiktighet. Partiets konfrontation med presidenten från 1994 skadade det egna partiet mest.

Nu återstår att se om Kennedy-jämförelsen stämmer. Men det är en farlig jämförelse, inte bara för hur Kennedy slutade. Sanningen är att Kennedy var karismatisk och symboliserade en ny tid och en ny stil. Men han anses inte ha varit särskilt framgångsrik som president.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator

Toppnyheterna

Sverige fick rätt i hatbrottsdom

Fyra män spred flygblad som hetsade mot homosexuella.

Republikansk kamp kan pågå länge

Det var tänkt att mångmiljonären Mitt Romney skulle få en behaglig februari med vinster i flera republikanska nomineringsval. Nu är den bilden raserad. Nu träder en ny konservativ utmanare fram. Och kampåen om väljarna kan fortsätta länge till.

#nyhlab

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

Nyhetslabbet - vi testar dina nyheter!

Följ bloggen bakom Nyheternas interaktiva livesändningar!

Sociala medier

Nyheter på Twitter

SVT Nyheter tar emot tips och tipsar om nyheter på microbloggen Twitter.

Utrikesreportage

Syrien: Journalister hårdbevakas

Här hittar du aktuella reportage från vår utrikesredaktion.

SVT2 9-12, Kunskapskanalen 12-16

Torsdag 9 februari

09.00 Northern Future Forum
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) öppnar toppmötet med nio statsministrar som ska diskutera europeiska framtidsfrågor. Direktsändning.
09.30 Unga ledare
Intervju med Gustav Nipe, ordförande i Ung Pirat.
09.45 Läget på arbetsmarknaden efter 65
Seminarium om situationen för äldre som kan och vill jobba längre. Från den 7/2.
11.15 Europaperspektiv
Seminarium om hoten mot sammanhållningen och unionens framtid. Från den 1/2.
13.30 Northern Future Forum
Sammanfattning av dagens toppmöte med nio deltagande statsministrar. Direktsändning.

Rapport

Rapports nyhetsankare. Foto: SVT

Rapport - största nyhetsprogrammet

Möt redaktionen bakom Sveriges största nyhetsprogram Rapport.

Gomorron Sverige

Gomorron Sverige

Dagsaktuella gäster, recensioner, recept och mycket mer hittar du hos Gomorron Sverige.

Korrespondenterna

Foto: SVT

Gryning i Rangoon?

Korrespondenternas Bengt Norborg och Marco Nilson har rest i hemlighet i det slutna Burma. Oppositionen och de unga tror på fram-tiden igen efter 50 år av diktatur. I en exklusiv intervju kallar presidentens rådgivare den demokrat-iska processen oåterkallelig och vädjar om omvärldens stöd. Men är Burma verkligen på väg mot demokrati? Eller är det bara en ny nyck från en av världens mest hårdföra diktaturer?

Onsdag 8/2 SVT2 kl 21.30
Repris 10/2, 11/2, 12/2

Grafik

Foto: SVT

Det nya Afrika

SVT:s interaktiva grafik ger dig sammanhangen och samlar nyheter och inslag om Afrika.

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.