Knut Hamsun tafsade på Selma Lagerlöf.

Många historier bakom Nobelpriset

Litteraturpristagaren Knut Hamsun blev rejält berusad och tafsade på Selma Lagerlöf. Hitler förbjöd tyska nobelpristagare att ta emot sina utmärkelser. Genom åren har historierna bakom ett av världens mest prestigefyllda priser varit många.

Under 1914-1918 var Nobelfestligheterna inställda. 1919 var det dags igen och då menade man att prisutdelningen skulle passa bra på försommaren då solen lyste istället för i mörka december. Prisceremonin ägde rum på gamla Musikaliska akademien där den hållits sedan starten 1901.

Misslyckad sommarfest
Banketten hölls på Hasselbacken vid Skansen. Det blev inte lyckat. Vädret visade sig från sin värsta sida och kungligheterna uteblev på grund av sorg efter kronprinsessan Margaretha. Efter detta gick man tillbaka till att dela ut priserna den 10 december.

De första åren blev namnen på pristagarna inte offentliga förrän vid själva utdelningen. Under andra världskriget ställdes Nobelfestligheterna in igen. Adolf Hitler förbjöd dessutom tre tyska pristagare att ta emot utmärkelserna. De fick dock prisen vid senare tillfällen.

Även författarna Boris Pasternak och Alexander Solzjenitsyn blev hindrade av sovjetiska myndigheter att ta emot prisen.

France somnade på podiet
De flesta anekdoterna gäller författarna. En åldrig Anatole France anlände till prisutdelningen 1921 iförd tre överrockar. Han somnade på podiet.

När den italienske lyrikern Salvatore Quasimodo valde att komma till Stockholm 1959 i sällskap med sin älskarinna fick de som organiserade festen problem med att bestämma vilken status hon skulle få vid bordsplaceringen.

Hamsun tafsade på Selma
Den norske nationalförfattaren Knut Hamsun belönades 1920. Han blev ordentligt berusad. Under banketten steg han fram till akademiledamoten och tidigare Nobelpristagaren Selma Lagerlöf och knäppte henne på korsetten med repliken: - Det låter som en klockboj.

När han återvände till Grand hotel hade han glömt både diplom och prischeck i hissen. Något som inte kan inträffa i dag. Numera överförs prissumman elektroniskt till pristagarnas bankkonton.

Nobelfamiljerna
Många pristagare har fått lov att dela äran och prispengarna med en kollega - men en hel del har faktiskt hållit pengarna inom familjen. Familjen Curie har vunnit tre gånger: 1903 (äkta makarna Marie och Pierre Curie), 1911 (Marie ensam) och 1935 (Maries och Pierres dotter Irene Joliot-Curie med maken Frédéric Joliot). Två andra nobelpristagarpar var Gunnar och Alva Myrdal (även om de fick sina priser var för sig, 1974 respektive 1982) och Gerty och Carl Cori (1947).

En gång har priset delats mellan far och son - 1915 då William och Lawrence Bragg delade på fysikpriset.

Dessutom har vid fyra tillfällen söner gått i fäders spår och tagit hem ett andra nobelpris. Det handlar då om fader-son-konstellationen Niels och Aage N. Bohr, Hans von Euler-Chelpin och Ulf von Euler, Manne Siegbahn och Kal M. Siegbahn samt J.J. Thomson och George Paget Thomson.

Två bröder har också vunnit nobelpris, men i två olika kategorier: Jan Tinbergen vann ekonomipriset 1969 och fyra år senare följde Nikolaas Tinbergen efter, fast i medicinkategorin.

Stalin - en nobelpriskandidat?
En känd person som aldrig fick chansen att motta ett nobelpris ur kungens hand var Josef Stalin. Han är inte direkt känd som någon fredsduva och beräknas ha haft miljontals människors död på sitt samvete - men både 1945 och 1948 var han nominerad för att han bidragit till att få ett slut på andra världskriget.

Källa: TT, Nobelprize.org