Förbifart Stockholm beräknas till 25 miljarder kronor. Men kalkylerna innehåller flera frågetecken. Foto: SVT

Många frågetecken i förbifartens kalkyler

Förbifart Stockholm beräknas bli ett av Sveriges dyraste vägprojekt någonsin - ett bygge med en slutnota på runt 25 miljarder kronor.
Men kalkylerna som beskriver nyttan och klimatpåverkan med jätteprojektet innehåller flera frågetecken.

EFTER ETT ett halvt sekels diskussioner ska Förbifart Stockholm nu bli verklighet. Officiellt har inte det första spadtaget tagits, men redan har några små steg på vägen påbörjats.

Förbifart Stockholm ska korta köer och avlasta innerstaden är det tänkt - och är därför ett prioriterat projekt.
Men trots att bygget innebär en ny tunnel som är längre än den som ska gå genom Hallandsåsen och att vägbygget som helhet är längre än Öresundsbron har inte mycket hörts om bygget utanför huvudstaden.

DEN NYA vägen ska gå från Skärholmen i södra Stockholm, i en sexfilig motorvägstunnel 30 meter under Mälarens botten, under delar av Lovön, upp på en bro och vidare in i en ny tunnel innan vägen ska möta E4:an vid Sollentuna.

Efter att par års utredande av förbindelser mellan norra och södra Stockholm, och efter att vägen diskuterats till och från sedan 50-talet, ansökte Vägverket i somras om att få bygga Förbifart Stockholm.
Både förra och nuvarande regeringen har uttalat sitt stöd och nu ska frågan miljöprövas på miljödepartementet.

VÄGUTREDNINGEN som fått alla politiker med sig innehåller ett digert utredningsmaterial. Vägverket har räknat på trafik, miljö, klimat och inte minst gjort en samhällsekonomisk kalkyl.

Ett bygge som kostar 25 miljarder måste gå att räkna hem i nytta för samhället. Och det har Vägverket lyckats med när de tar upp förändrade resekostnader, tidsvinster, miljö- och hälsoeffekter och färre trafikolyckor.

Ingemar Skogö.

VÅR GRANSKNING av underlaget visar dock att utredningen innehåller en lång rad frågetecken.
I kalkylerna som gjorts av konsultbolaget WSP-Transek, saknas en rad avgörande faktorer.

BLAND ANNAT saknas trängselsskatterna, som idag är en realitet, i kalkylerna.
Ändå är det en faktor som sänker nyttan med Förbifart Stockholm med 15 procent, enligt Vägverkets konsulter.

Till detta kan läggas att bensinpriset förmodas ligga på runt 12 kronor litern - också år 2040.
Det förvånar professor Göran Finnveden på Centrum för miljöstrategisk forskning:
- Det verkar ju lite dumt idag att bygga hus som bygger på billig oljeeldning. Det är lite det man räknat med på Förbifart Stockholm när man räknar med billig bensin, säger han.

VÄGVERKETS EGEN konsult tror att redan med ett bensinpris på 15-20 kronor, och hänsyn tagen till trängelskatter, så kan hela vägens lönsamhet vara utraderad.

Samma tillvägagångssätt har använts när Förbifart Stockholms påverkan på miljö och klimat beräknats.
Flera viktiga faktorer finns inte med i beräkningarna.

MEN VÄGVERKETS generaldirektör Ingemar Skogö håller fast vid sin slutsats, trots att så mycket saknas i kalkylerna.
- Den bedömning som vi har gjort - och som våra analyser har visat - så är det är en lönsam och välmotiverad väg, säger han till Uppdrag granskning.

Reporter: Johan Winberg

Text: Peter Bagge

• Tweet