Så gjorde vi reportaget om förbifarten

Ett reportage med lång historik. För ett par år sedan när jag gjorde ett antal samtal och möten med folk som är kunniga/intresserade av miljö- och klimatfrågor, eftersom de ämnena intresserar mig och behövs i UG.

Jag fick då synpunkten att Vägverket i sin projektering av Förbifart Stockholm tog väldigt lätt på klimatfrågan, och transportpolitiska mål.

Detta var då ett mycket intressant uppslag, men av olika skäl gjorde jag ett antal andra projekt först. I våras återkom jag till klimatfrågan, då med ett jobb om mat - främst kött - och klimat.

Efter det jobbet fick jag ett annat "klimattips", nämligen om att Vägverket upphandlat konsulter i samband med Förbifart Stockholm, som möjligen var jäviga.

Vi valde att göra en djupare granskning av projektet Förbifart Stockholm, samtidigt som vi också studerade vägsatsningar i allmänhet. Vad säger forskning om möjligheter att bygga bort köer?

En fråga som länge fanns med i planeringen var det stora fokus på storstäder, och Stockholm, som finns i Vägverkets planering. Många glesbygdsregioner har känt sig förfördelade.

Vi kunde belägga att Vägverket faktiskt anlitat samma konsultbolag för kvalitetsgranskningen som gjort tidigare beräkningar. Det fanns ytterligare omständigheter och personer och bolag med lite olika roller.

Det stora jobbet blev sedan att samla in och granska alla de olika kalkyler som gjorts. Trafikprognoser, lönsamhetsberäkningar, utsläppsberäkningar, vilka priser man sätter på olika utsläpp och så vidare.

Flera olika CO2 rapporter, med olika nivåer, och olika bedömningar om vilka CO2 beräkningar som var mest rimliga etc.

Vi upptäckte då att det fanns många frågetecken och oklarheter i Vägverkets ursprungliga kalkyler, vilket var mycket intressant i sig, men det gjorde också frågan om oberoende granskning desto viktigare.

Det stod också allt mer klart att forskningens allmänna slutsatser om att det är svårt att bygga bort köer, var väldigt tydlig, och att de utsagor vi hört från politiker och vägverk om att "avlasta innerstaden" har mycket lite stöd i forskning, och inte heller stämmer med egna prognoser.

Efter visst besvär från Vägverket fick vi också fram äldre material och kalkyler på Södra länken, som visade det mönster forskarna talade om.

Större trafikvolymer än prognoserna, och att de vägar som skulle avlastas, på ganska kort tid, börjat få mer och mer trafik igen.

En del av invändningar mot Förbifarten handlar om naturvärden på Mälaröarna och längs vägen. Men vi bestämde oss för att huvudfokus skulle ligga på transporter.

När vi pratade med trafikexperter och andra stod det också klart - inte minst bland vägens förespråkare - att just påverkan på regionens utveckling byggande etc. var ett huvudargument.

Detta är förstås fullt förståeligt, men desto märkligare eftersom dessa effekter på trafikvolymer, utsläpp och klimat, inte tagits med i Vägverkets kalkyler.

Mot slutet av researchen, och när vi gjort alla intervjuer insåg vi att det var ett stort material, så de bitar som handlade om "Stockholm kontra övriga landet", fick helt enkelt inte plats
(kanske kan de hamna i något annat reportage).

När Vägverkets generaldirektör så tydligt i intervjun påstår saker om att "internationella experter" och "tysk professor", sagt att Förbifarten inte kommer att påverka utsläppen av CO2, så kändes det allt svårare att nöja sig med att läsa innantill i den tyska rapporten. Därför tillkom dessa delar sent.

Så småningom fick jag tag i den tyske professorn. Hans otvetydiga uttalanden om att han inte alls dragit de slutsatser som Vägverket tillskriver honom, ville vi få kommenterat av Vägverket.

Enda sättet att lösa detta praktiskt, var genom en telefonkommentar, som klipptes på i slutet av reportaget, kort innan det blev färdigt.

Reporter: Johan Zachrisson Winberg

• Tweet