På Serieskolan i Malmö har dagens samtalsämne varit givet. Läraren Fredrik Strömberg, också ordförande i Seriefrämjandet, har diskuterat gårdagens terrorattack mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo med sina elever.

Fyra av tidningens mest kända satirtecknare dödades i det blodiga attentatet. Sedan 1950-talet har deras politiska satirteckningar publicerats i en rad franska tidningar.

– Teckningarna har inte alltid varit konstnärligt intressanta, men de stod verkligen för något, säger Fredrik Strömberg.

”Allt eller inget”

Pennudden har varit riktad åt alla håll. Inga världsreligioner eller makthavare har kommit undan. Redaktionen har drivit med alla heliga kor.

– Charlie Hebdo har varit en bastion för att allt är tillåtet. Det är allt eller inget, säger Fredrik Strömberg.

När tidningen startades skulle den vara både dum och elak. ”Oansvarig tidning” står det på publikationen.

Fått kritik

– Deras stil är att gå så långt det bara går; Att vara grov, att vara plump, att vara elak och sexistisk. Allt är möjligt i den tidningen, säger SVT:s före detta Europakorrespondent Christian Catomeris i Gomorron Sverige.

Han berättar att tidningen har fått kritik för att provocera för provocerandets skull.

Upplagan har sjunkit och det har spekulerats i att redaktionen medvetet gjort flera nummer med Muhammed-satirer och islamkritiska teckningar för att sälja fler tidningar.

Hånad president

– Satiren har en stark ställning i Frankrike. Det är nästan en dygd att häckla makthavare av alla slag. Man kan säga att det här är en anarkistisk tidning som alla känner till, säger Christian Catomeris.

Och även om mycket av kritiken har vänt sig mot religioner och makthavare har man också drivit med frågor som debatterats i offentligheten.

– Vi hade en väldigt stor debatt i Frankrike om samkönade äktenskap. Och då hade de en ganska vågad teckning med Gud, Jesus och den heliga anden som knullade varandra. Det var ganska fräckt, konstaterar Camille-Marie Bas Wohlert korrespondent för nyhetsbyrån AFP.

Dådet mot Charlie Hebdo har väckt starka känslor hos den franska befolkningen, och många sörjer öppet de mördade. Dick Schyberg, före detta redaktör för Tecknaren, ser demokratins storhet i reaktionerna i Paris.

– President Hollande, som själv har blivit hånad å det grövsta av tidningen, fördömer attacken. Det etablerade samhället ställer upp, säger han.

Viktigt medium

Frågan är ändå om tidningen kommer att överleva utan sina största satirstjärnor.

– Franska medier har sagt att de kommer att bidra för att Charlie Hebdo, som har förlorat sina stora namn, kan fortsätta. Och att det ska komma ut ett nytt nummer nästa onsdag. Tidningen är väldigt viktig för medielandskapet, säger Camille-Marie Bas Wohlert.

Innan Fredrik Strömberg ska tillbaka till klassrummet säger han att kommer att minnas Wolinski speciellt. Han var en del av 68-rörelsen och provocerade med öppenhet kring relationer och sex, något som var ovanligt då.

– Det är horribelt att han dödades för att han var en del av Charlie Hebdos redaktion, säger Fredrik Strömberg.