Författaren Nisse Larson äger rättigheterna till böckerna om Barna Hedenhös tillsammans med Christina Billgren.

Han understryker att han har ett gott samarbete med Bonnier Carlsen, men att han tycker det var olyckligt att boken ”Barna Hedenhös upptäcker Amerika” togs med i nytrycket av samlingsutgåvan utan någon redigering eller kommentar.

– Skildringen av indianerna i Amerika där är ju väldigt kolonial, säger han till Kulturnyheterna.

Larsson är positiv till att förlaget nu väljer att ta bort den boken ur samlingen.

– Just de bitarna om indianerna representerar ju en förlegad människosyn.

Almqvist häcklade rasismen

Nisse Larsson kom nyligen ut med ”Boken om Bertila” – en biografi över Bertil Almqvist. Han tror att Hedenhösförfattaren själv hade hållit med om att människosynen i böckerna kan ses som förlegad i dag.

– Han föll ju i en del schablongropar som fanns då, men han var en utpräglad antirasist och en modern människa. Till exempel häcklade han den amerikanska rasismen mot asiater i sina satirteckningar redan på 20-talet. Så i dag hade han nog sett att det var galet, det tror jag, säger Nisse Larsson.

Strök rader om fruntimmer

Frågan om hur man ska handskas med barnböcker som speglar en annan tidsanda är något Nisse Larsson tycker är viktigt. Inför till exempel ”Barna Hedenhös i världsrymden” som nyligen kom i nyutgåva (inte i den nya samlingsvolymen), diskuterade Nisse Larsson med förlaget om otidsenliga genusschabloner.

– Det är en väldigt intressant fråga, hur man ska göra. Jag frågade mig: Vad hade Bertil velat? Hade han tyckt att det var fånigt, eller hade han tyckt att det var kul att modernisera sina böcker?

Då bestämde man sig för att stryka några rader om hur ”fruntimmer varit i alla tider”.

”Man säger inte lappar eller negrer”

”Boken om Bertila” ges ut av Urax förlag som också har gett ut två Barna Hedenhös-böcker. I dem har man jobbat med att anpassa språket i böckerna till vår tid.

– I ”Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige” har vi till exempel bytt ut benämningen lappar mot samer och i ”Barna Hedenhös i Ryssland” har vi med ett efterord om tiden den skrevs i, säger Ellen Karlsson som är förläggare på Urax.

Hon tycker inte det handlar om censur eller historieförvanskning att ändra språket.

– Det handlar om att använda sig av ett nutida språk, man säger inte lappar eller negrer om människor i dag.

Bättre att diskutera

Fredrik Strömberg är ordförande i Seriefrämjandet, en förening som vill försvara den tecknade seriens status i kulturlivet. Han tycker det är bättre att lägga till texter som förklarar den historiska kontexten än att ändra i originalen.

– Att sopa undan dem riskerar bara att vi återupprepar samma fel. Det är bättre att belysa, diskutera och analysera dem och försöka lära oss av det så att vi inte går den vägen igen. Även om jag som förälder kan tycka det är jobbigt med sådana här böcker, är det bättre att ta diskussionen med sitt barn och förklara hur vi ser på världen idag.