Hittepå-språken smittar av sig på verkligheten

Uppdaterad
Publicerad

I den nya boken ”Liftarens parlör till galaxen” berättar författaren Yens Wahlgren historien om konstgjorda och främmande språk. En historia som går från de gamla grekerna, via esperanto, till dagens klingonska, språket som talas av tusentals Star Trek-fans.

Det finns olika sorters påhittade språk. Författaren Yens Wahlgren försöker att reda ut skillnaderna i ”Liftarens parlör till galaxen”.

Allt börjar med en historisk tillbakablick till antiken, sedan avhandlas en lång rad språk och läsaren är snart i det sena 1800-talets nynorska och esperanto. Men störst tyngd lägger författaren på språk som är skapade för böcker och film. Dels dem som bygger på verkliga språk, till exempel nadsat från ”A Clockwork Orange” där engelska och ryska blandas. Men det handlar också om språk som skapats helt från grunden. I den kategorin får författaren J. R. R. Tolkien stort utrymme.

– Tolkien var ju först och främst intresserad av språk och jobbade med sina alviska språk i 30 år innan han skrev böckerna. När språken växte började han fundera på vem som talade dem? Det är nog alver. Hur ser deras kultur ut och deras myter? Från det här växte böckerna fram, säger Yens Wahlgren.

Språkvetare utvecklade klingonskan

J. R. R. Tolkien och språken han skapade för sina böcker ses som en föregångaren inom området. Hans språk är populära bland många av böckernas fans men numera är Star Trek-språket klingonska minst lika framgångsrikt. I samband med filmen Star Trek III, som kom 1984, skapades det fullt användara språket klingonska. Yens Wahlgren förklarar varför klingonska har haft medvind.

– Man plockade in en språkvetare, Marc Okrand, som skapade ett språk och man gav ut en klingonsk ordbok. Så då fanns språket på ett sätt som till exempel inte Tolkiens språk finns. Där får man istället leta i hans värld och plocka ut delar. Men med klingonska fanns allt svart på vitt. Det var ett ganska litet språk, med få ord, men eftersom Marc Okrand har varit aktiv sedan dess så har mycket hänt sedan 1980-talet.

Monopol på klingonska

Idag talas klingonska i över 30 länder och det har blivit ett kulturellt fenomen. Språket omnämns i annan amerikansk kultur, spelet Monopol finns på klingonska och nästa år kommer en app för att översätta andra språk till klingonska.

Det har till och med förekommit försök att ge barn klingonska som modersmål. Den amerikanska lingvisten d'Armond Speers blev omtalad när han enbart pratade klingonska med sin son under tre års tid.

– Han uppfostrade sin son tvåspråkigt, han pratade klingonska med sonen och mamman pratade engelska. Det gjorde han under tre år, mellan åldern tre och fem, när sonen Alex var liten. Men, därefter upptäckte Alex att ingen annan pratade klingonska än han och hans pappa. Så han slutade att svara.

Mindre artig på ”hittepå-språk”

Framgången för påhittade språk har gjort att dagens fans av sience fiction och fantasy är kräsna och produktionsbolagen är lyhörda. Författaren av fantasy-serien Game of Thrones, George R. R. Martin, har till exempel inte skapat något påhittat språk i böckerna trots att det står att andra språk talas. Men produktionsbolaget av tv-serien med samma namn tyckte att det var viktigt att ett av språken faktiskt finns. Därför skapades språket dothrakiska.

– Man kräver det för att ett hittepå-språk som man kunde göra förr där manusförfattaren bara la in några fraser funkar inte längre. Vi är så skickliga på att höra och känna igen språk så vi genomskådar om det är rappakalja, säger Yens Wahlgren.

Att tala utomjordiska språk kan ha sina begränsningar, bland annat saknas de ytliga artighetsfraser som finns här på jorden.

– Man säger inte hej på klingonska, utan den enda hälsningsfrasen är nuqneH, som betyder ”vad vill du”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.