Kyrkohandboken styr gudstjänsterna i Svenska kyrkan – hur de ska utformas i text, böner och musik. Sedan uppkomsten på 1500-talet har den omarbetats sju gånger. Nu är det den åttonde i ordningen som revideras och fram till den 15 maj är det möjligt att lämna in en remiss på det senaste förslaget. Alla som vill har rätt att säga bu eller bä.
Kritik från bland annat journalister, musiker, professorer och Kungliga musikaliska akademien har ljudit, men Svenska akademiens röst saknas i diskussionen. Det menar i alla fall journalisten Sofia Lilly Jönsson som vill att ”de aderton” ska engagera sig i frågan.
Ordbyten kan påverka svenska språket
I en debattartikel i Expressen uttrycker Lilly Jönsson sin oro över de konsekvenser kyrkoboksrevideringen kan ha på det svenska språket. Som exempel nämner hon ändringen av ordet ”synd” till ”brustenhet”.
”En syndabekännelse som byter ut ordet synd mot brustenhet, för att ta bara ett kritiserat exempel, bör innebära en förändring av svenska språket på ordlistenivå. En blindtarm kan brista och jag kan brista ut i sång, men brister jag själv när jag går emot Guds vilja?” skriver Sofia Lilly Jönsson.
”Vi är inte tvungna att svara”
När Kulturnyheterna tar kontakt med Svenska akademien har de precis börjat spekulera i om de ska skicka in en remiss eller inte.
– Vi har fått förslaget ganska nyligen. Det är långt kvar tills remisstiden går ut i mitten av maj. Men vi är inte tvungna att svara heller, så vi ska först bestämma hur vi ska göra, säger Tomas Riad, tillförordnad ständig sekreterare i Svenska akademien.
När bestämmer ni det?
– Om någon månad troligtvis.
Chans till remiss redan 2014
Det har redan varit en remissperiod under 2014 och den gången skickade Kungliga musikaliska akademien in en remiss. De förkastade då bearbetningen och tyckte att det var alldeles för få musiker involverade i förslaget. Men Svenska akademien var inte delaktiga den gången.
Varför skickade ni inte in en remiss förra gången det fanns möjlighet?
– Det vet jag inte, jag är alldeles för ny för att ha koll på det.
Vad tror du att det kan ha för konsekvenser om förslagets textutformning inte håller måttet?
– Om den inte håller måttet blir det nog en dålig kyrkohandbok, men konsekvenserna vågar jag inte kommentera. En enskild bok kan inte förstöra det svenska språket på något sätt, säger Tomas Riad.