Det brittiska filminstitutet (BFI) har nyligen beslutat att de filmer som ska få stöd måste klara två av tre mångfaldskriterier.

Men det är inte en väg som Svenska Filminstitutet vill gå.

Även om vd Anna Serner ser fördelarna med BFI:s metod säger hon till Kulturnyheterna att SFI inte kommer kvotera vilka filmer som ska få stöd.

– Vår väg är istället att göra en mångfaldsplan som inte bara inbegriper stödbeslut utan omfattar hela vår organisation, säger hon.

”Jämställdhetsplanen har visat sig effektiv”

Anna Serner anser att filminstitutets jämställdhetsplan har visat sig vara effektiv och att det är en fördel att jobba med mål som gäller mångfald och jämställdhet utifrån hela organistionen. 

– Jag är inte emot att det brittiska filminstitutet kvoterar filmer men jag hoppas att vi inte ska behöva göra det, liksom jag hoppas att vi inte ska behöva kvotera in kvinnor heller, säger hon.

Räcker det att ha en mångfaldsplan?

– Jag tror inte att det räcker med något på kort sikt. Det tar generationer att ändra strukturer. Men även om man kvoterar ska man inte tro att saker bara löser sig. Vi menar allvar med våra mål och vi arbetar med nya glasögon, säger Anna Serner.

Vill väcka medvetenhet

Den brittiska modellen har väckt viss skepsis hos kritiker men Anna Serner delar inte den. Hon beskriver BFI:s metod som kvotering och tror att det kan fungera bra i Storbritannien.

– Jag ser inte problem med kvotering. Det är klart att det finns förluster med den metoden, precis som det finns förluster som vi har det nu. Men vår förhoppning är att väcka medvetenheten om stereotyperna. Och under en övergång måste man stå ut med nya nackdelar och nya fördelar mot hur det var tidigare.

Positiv till Chavez Perez-testet

Tycker du att man bör införa en Chavez Perez-märkning av film, alltså ett sätt att visa vilka roller som spelas av andra än vita?

– Vi har sagt det internt att vi tycker att det är jättebra att använda sig av det testet som utgångspunkt för dialog, precis som Bechdeltestet som visar vilka roller kvinnor spelar. Våra konsulenter ställer alltid frågor och har åsikter om casting och manus, däribland om hur filmproducenten har tänkt om filmen inte klarar Chavez Perez-testet, säger Anna Serner.

”Inte bara fem konsulenters ansvar”

Och hon tror att SFI kan påverka filmlandskapet på det sättet.

– Vad vi har gjort är att låta hela filminstitutet genomgå heldagsworkshopar om vad mångfald är, också i form av funktionshinder och hbtq-perspektiv. Vi har dels storföreläsningar, dels har varje avdelning och varje enhet arbetat med de här frågorna. Nu håller vi på att koka ihop till en handlingsplan som inkluderar alla, för det är inte bara sex konsulenter som ska ha hela ansvaret för mångfalds- och jämlikhetsfrågor.

Automatstödet ligger fast

Kritiker till att testa film har hävdat att problemet med stereotyper på film inte försvinner för att filmerna stämplas med olika etiketter. Kritikern Hynek Pallas menar att det största problemet inom svensk film istället är automatstödet som gör att filmer som förväntas bli publiksuccéer automatiskt får mer stöd än andra. Men Anna Serner tror inte att finansieringen av svensk film är problemet när det kommer till mångfald.

– Man kan kritisera automatstödet med all rätt. Och samtidigt hjälper det oss inte ett dugg i att skapa kvalitet och mångfald eftersom vi inte får göra något med det, säger hon.

”Vit manlig norm också före automatstödet”

Automatstödet är en del av filmavtalet som finansierar svensk film. Trots att det ofta kritiserats, och till och med nyligen sagts upp av vissa parter, har branschens parter haft svårt att komma överens om några stora förändringar av det. Men Anna Serner tycker inte att man kan hänvisa till automatstödet som boven i mångfaldsdramat.

– Vi hade ingen perfekt situation innan det infördes heller. Vi har en vit manlig norm i världen oavsett hur filmavtalet finansieras. Mångfaldsarbetet är ett jättestort arbete men man ska skilja äpplen från päron, säger hon.