Det nalkades klassåterträff och 20-årsjubileum men konstnären Anna Odell fick reda på genom Facebook att festen redan hade varit – och att hon var den enda som inte blivit bjuden.

Spelar sig själv

Hennes erfarenheter av utanförskap och mobbning har nu resulterat i en långfilmsdebut där hon står för manus, regi och skådespeleri, hon spelar sig själv.

– En person som blivit mobbad blir märkt. Den har förlorat tron på sig själv. Jag upplevde det som att jag blev en tönt. Jag försökte så mycket att bli som dem som jag inte kom nära, att jag förlorade mig själv, säger Anna Odell som menar att personer som blivit mobbade ofta får frågor om varför de blev mobbade, och vad det var för fel på dem.

”Vem som helst kan bli det”

Filmen behandlar ämnen som maktstrukturer och hierarkier och hur vi förhåller oss till dem. Klassen i filmen skålar och firar den goda sammanhållningen som de hade i nio härliga år. Eller inte riktigt hela klassen – alla utom Anna som ställer sig upp och protesterar.

– När det har gått så långt att man kallar det mobbning, då är personen redan märkt så då tror man att en mobbad person är en sån som inte vågar ta för sig, är tillbakadragen och mesig. Men jag tror verkligen att det är effekten av mobbningen, att vem som helst skulle kunna bli det, säger hon.

Anna Odell fick stor uppmärksamhet för sitt examensarbete på Konstfack, Okänd kvinna 2009-349701 där hon spelade en psykotisk kvinna.

Hennes långfilmsdebut har premiär den 15 november och här kan du se Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlins recension.