• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Regissören Baker Karim SFI:s nya nya långfilmskonsulent. Foto: Scanpix

SFI-konsulenten: ”Mångfaldstesta svensk film”

Uppdaterad
Publicerad

Konsulenten välkomnar en mångfaldsversion av A-märkningen.

I höstas drog A-märkningen av film i gång på en del svenska biografer. Märkningen betyder att en film har klarat Bechdeltestet, ett test som visar om det i filmen finns två namngivna kvinnor som pratar med varandra om något annat än en man.

Nu hoppas Baker Karim, långfilmskonsulent på Svenska filminstitutet att något liknande kan vara på gång för att testa mångfalden i svensk film.

– Jag tror att det kan vara en strålande idé, säger han.

Chavez Perez-testet testar mångfald

Debattören Inti Chavez Perez har föreslagit en motsvarighet till Bechdeltestet som skulle vara ett sätt att testa hur stereotyperna ser ut i svensk film. Spelas de sympatiska huvudpersonerna enbart av vita och vilka roller reserveras för skådespelare med andra hudfärger?

Baker Karim är för ett införande av ett sådant test.

– Därför att man kan uppnå samma sak som Bechdeltestet gör. Båda testen handlar om att ifrågasätta våra förgivettaganden. Det måste man göra. Det är som en miljömärkning eller rättvisemärkt kaffe. Det är bra att folk vet vad de konsumerar, säger han.

”Hoppas man granskar sina schabloner”

Han hoppas att det ska leda till att människor ser på svensk film med andra ögon.

– Jag tror att det leder till att man granskar sina schabloner. Man tittar på vad det är för schablon som vi har i vår verksamhet. Hur schabloniserar vi kvinnor, rasifierade, svartskallar? För mig går det oerhört djupt. Bilderna som vi producerar både skapar och vidmakthåller de fördomar som vi har i vårt samhälle.

– I dag finns det väldigt tydliga fördomar mot folk som inte är blonda och blåögda. Vi misstänkliggörs i allt större utsträckning och underskattas. Till slut ger det näring till tankegods som främlingsfientliga partier kommer farande med. Det börjar i bilderna som skapas i samhället, säger Baker Karim.

Är det alltid dåligt att använda sig av schabloner i film?

– I kulturen och konsten är användandet av schabloner ett enormt problem utom när vi ska upptäcka den. För min del handlar det om att hela tiden spräcka de tankevanorna som vi har. Schabloner som underbygger orättvisa i samhället det är sådana jag pratar om. Film i allmänhet och svensk film i synnerhet har en oerhört överdriven acceptans för schabloner. Så mycket att det är löjligt.

”En samhällets grammatik”

Och Baker Karim skulle vilja se att frågor om maktstrukturer i samhället lyftes mer redan i skolan.

– De maktordningar som finns i samhället är så grundläggande att de behöver läras ut i grundskolan. Rasism funkar på samma sätt som sexism och hat mot HBTQ-personer och jag tycker att man ska få lära sig hur de strukturerna funkar, precis som man lär sig matematik och grammatik. Det här handlar om samhällets grammatik.

Kommer Svenska filminstitutet arbeta för en Chavez Perez-märkning av film?

– Det håller vi på och pratar om. Vi bestämmer ju inte att en sådan märkning ska implementeras på biografer. Men däremot kan vi markera och göra tydligt för filmbranschen att det är ett problem.

”Motståndet är naturligt”

Hur ser du på motståndet mot den här typen av märkning?

– Det är helt naturligt. Man ska inte demonisera folk som känner motstånd. Det är en ganska naturlig och självklar del av förändringar. Vissa blir skraja och tycker att det låter tjatigt. Men det viktiga är att säga att det är inte farligt. Det är bara förändringar vi gör i samhället.

Säger märkningen något om produktens kvalitet?

– Så här: när jag hörde om Bechdel första gången sade jag samma sak som de som i dag ifrågasätter Chavez Perez-testet. Då sa jag att det inte var ett kvalitetstest och inte kunde mäta något. Men sedan slog det mig att jag bara står och försöka förhindra det. Det är bara obstruktion. Det är bara en motvilja till förändringar.

– Ett test är en iakttagelse och en kommentar om en kulturell produkt. Det är inte meningen att det ska säga att det här är en jättebra film, säger Baker Karim.

Ingen enda lösning

Men det handlar inte om att hitta en slutgiltig lösning på alla problem.

– Istället för att leta efter den perfekta lösningen kan vi hitta små lösningar som bygger på varandra. Vi måste kunna härbärgera det faktum att de inte är perfekta, säger Baker Karim.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.