Sarah Ashburn (Sandra Bullock) är en riktig otäckt analretentiv FBI-agent. Hon är bäst på det hon gör och tycker om att påpeka sin överlägsenhet till kollegorna som hatar henne – trots att hon som oftast har rätt.

Ashburns hår är perfekt plattångat med litet hårspänne, hennes kostymer helt slätstrukna liksom hennes liv och språk. Ashburn kan inte svära, hon är arbetsnarkoman och ensam i världen. När behovet av ömhet blir för stort lånar hon grannens katt och gullar med den – helt mot kattens och grannens vilja.

Ashburn vill stiga i graderna men hennes chef informerar henne att ingen tycker om henne, att hon måste jobba på sin förmåga att samarbeta. Löser hon ett sista fall med en knarkkung i Boston blir hon befordrad.

Samtidigt på en bakgata i nämnda Boston håller den hårda skitiga gatusnuten Shannon Mullins (Melissa McCarthy) på att gripa en torsk. Hon tar hans telefon, ringer upp hans fru som ber henne bryta fingrarna på maken. Det är Mullins form av rättvisa. Hon skriker åt honom:

– Hur vågar du skylla på att din fru inte vill ha sex med dig just nu, hon har ju just fött dig ditt femte barn!

Givetvis med fler svordomar och mer klatschig än så. När Mullins samma dag griper en knarklangare som Ashburn vill förhöra korsas de två polisernas vägar. Det är fult och skitigt och våldsamt och kanske det roligaste jag sett sedan regissören Paul Fieg gjorde ”Bridesmaids” 2011.

”The Heat” är en klassisk snutkompisfilm där själva brottet som skall lösas är sekundär till vänskapen som skall uppstå. Vi vet att de kommer bli vänner men Ashburn och Mullins är så diametralt olika att det är svårt att se hur det kommer gå till. Men skrattar högt gör jag oräkneliga gånger på vägen. Mest åt Mullins extremt brutala språk när hon exempelvis undrar om någon har sett hennes chefsmikroskopiska testiklar. Självklart roliga monologer på klassisk humormark.

Men oväntad humor uppstår också när Mullins och Ashburn skall försöka se sexiga ut på nattklubb och Ashburn, smal och i minishorts, avundsjukt kommenterar den kraftiga Mullins jätteplagg:

– You mean I have to look like this, and you get to look like that?

Att manliga poliser har svårt med kvinnliga dito blir också en bas för humor. När en konstig albino som jobbar för The DEA dyker upp och förklarar problemet med kvinnopoliser används flera helt fantastiskt kvinnofientliga formuleringar. Som faktiskt är roliga.

I ”Bridesmaids” spelade Melissa McCarthys roll mycket på att hon var fet och att hon hade en del problem med det. I ”The Heat” syns inte kilona på grund av Mullins rakhet, humor och personlighet. Ett pärlband av män blir avspisade av Mullins, när smala, perfekta men ensamma Ashburn ser på med förundran.

I ”The Heat” har även birollerna fått flera gudomligt roliga och underliga one-liners vilket gör att filmen inte har en död minut. För första gången i mitt liv ser jag fram emot uppföljaren.