– Lägg ner den, det är som att göra bränsle till sin egen bil, säger Katarina Graffman, medieantropolog som forskar i ungas medievanor.

Fyrtorn i fokus

Att mäta förtroende för stora mediehus som Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet slår snett menar hon. I en ny medievärld, där sociala medier är en central del, är det människor som står i fokus, inte medieinstitutioner.

– Den nya medielogiken går ut på att vi söker människor som är trovärdiga, så kallade ”fyrtorn”. Det är någon vi litar på, vi följer vad personen säger och vilken innehåll den lägger ut i sociala medier, säger Katarina Graffman.

Istället för att kika på löpsedeln eller bläddra igenom nyhetsflödet följer vi olika människor för olika frågor. De sorterar informationsflödet åt oss och pekar på vad som är viktigt. ”Fyrtornen” kan mycket väl jobba på tidningar eller på tv, med det är individen unga har förtroende för, inte medieföretaget, säger Katarina Graffman.

I god dager

Undersökningen om förtroendet för mediejättar som Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet bygger på webbenkäter med frågor. Det blir också missvisande menar Katarina Graffman. Dels handlar det om att människor som får frågor gärna vill ställa sig själva i god dager. Dels om att mediekonsumtionen har förändrats drastiskt, medan mätningarna görs på samma sätt som förr.

– Det är jätteproblematiskt att ställa frågor, för människor säger en sak, men gör något helt annat. Vi har sett en stor förändring av medielandskapet och måste mer och mer mäta beteenden för att vara relevanta. Du kan inte ställa frågor för att få svar längre.

”Ett halmstrå att hålla i”

Sociala medier-experten Brit Stakston håller med. Det blir fel när man försöker klistra på gamla typer av undersökningar på en helt ny medielogik.

– Förtroendebarometern ger traditionella medier ett halmstrå att hålla i, ett bevis på att man fortfarande är med i matchen. Klart den pumpas ut och får rubriker då, säger Brit Stakston.

Hon tror inte heller på metoden att låta människor själva uppskatta förtroendenivån för olika mediehus.

– Man kan roa sig med att konstatera att Aftonbladet ligger långt ner i förtroende, men läses i större utsträckning för varje dag, säger Brit Stakston.

Facebook rankas lågt

Hon tycker det blir absurt att ställa en fråga om förtroende för Facebook och jämföra med traditionella medier.

Skulle man istället mäta förtroende för personerna mediekonsumenter har i sitt flöde på Facebook, så skulle Facebook rankas högt, tror Brit Stakston.

När folk svarar på förtoendefrågan om Facebook är det snarare så att plattformen rankas lågt på grund av övervakningsskandalen som Snowden avslöjade, till exempel.

– Inte undra på att traditionella medier vill lyfta förtroendebarometern. Business as usual, med en digital krydda som inte smakar så gott, säger Brit Stakston.  

”Sätt igång och mät”

Henrik Oscarsson, statsvetare vid Göteborgs Universitet som står bakom Förtroendebarometern säger att det inte finns ett enda sätt att mäta förtroende och välkomnar konkurrens om förtroendeundersökningar.

– Sätt igång! På med blåstället och mät. Vår undersökning är inte facit, här mäter vi en facett ur verkligheten, säger han.

Och Förtroendebarometern har inte spelat ut sin roll, menar han.

– Kritiken kommer inte stoppa oss. Förtroende är det som bygger samhället så vi som håller på med förtroendemätningar kommer att mäta ända in i kaklet.