Foto: TT

Här är årets nya ord

Uppdaterad
Publicerad

Har du tagit en pokenad under året som gått? Eller har du kanske fått en släng av fomo? I dag publicerades nyordslistan för året som gått.

Flera av orden i listan har varit stora debattämnen under året, som Dylanman, frågestrejka och pappafeminist till exempel.

Andra ord som sticker ut i listan med totalt 43 ord är Ghosta (Att göra slut med någon genom att sluta ge ifrån sig livstecken) och Fomo (rädsla för att missa intressanta saker). Både Ghosta och Fomo är exempel på låneord från engelskan. Men på årets lista finns även ord från koreanska och hawaiiska. Koreanska mukbang innebär att man internetsänder när man äter och samtidigt pratar med publiken medan poke, från hawaiiska, är en typ av rå fisksallad.

Gröna ord

Årets lista har också en tydlig inriktning mot miljö: Lånegarderob, förpackningsfri och matsvinnsbutik är några av de grönare orden. Dessutom finns Ekodukt med, alltså en bro som håller ihop ekosystemet på ömse sidor om en väg och gör det möjligt för vilda djur att passera.

– Ganska många tänker mer kretsloppsartat. Ett annat ord på listan är proteinskifte som står för att man går över från köttprotein som belastar klimatet ganska hårt till att istället äta mer grönsaker, säger Anders Svensson, Språktidningens nyordsredaktör, till TT.

Trumpifiering

USA:s näste president gör också avtryck – innan han ens tillträtt. Trumpifiering och filterbubbla är två av orden som används allt mer efter Donald Trumps valvinst i november.

Just trumpifiering är ett ord som Anders Svensson tror kommer att användas ännu mer nästa år.

– Man har börjat använda det i samband med presidentvalet i Frankrike och om fler politiker upptäcker att den här debattekniken fungerar kan jag tänka mig att ordet får mer spridning, säger han.

Nyordslistan är Språkrådets och Språktidningens årliga lista över nyord. Här kan du hitta tidigare års listor!

Nyordslistan 2016

  • Annonsblockerare: Program som förhindrar att annonservisas på internetsidor.
  • Blippbetalning: Kontaktlös kortbetalning.
  • Blåljuspersonal: Anställda som arbetar med akuta insatser inom polis, sjukvård och brandkår.
  • Cirkulär ekonomi: Kretsloppsbaserat sätt att driva företag som bland annat skapar så lite avfall som möjligt.
  • Det mörka nätet: Krypterad del av internet som inte kan hittas med vanliga sökmotorer.
  • Dylanman: Man som beundrar Bob Dylan och som anser sig förstå honom särskilt väl.
  • Egenanställningsföretag: Företag som sluter avtal med frilansare som går ut på att frilansarna ska kunna fungeramer som anställda än som egenföretagare.
  • Ekodukt: Bro som håller ihop ekosystemet på ömse sidor om en väg och gör det möjligt för vilda djur att passera.
  • Enkortsdator: Dator som utgörs av ett enda kretskort och som säljs utan låda, tangentbord och skärm.
  • Filterbubbla: Individanpassat innehållsurval på internet som filtreras fram automatiskt utifrån exempelvis sökmotorernas registrering av individens tidigare sökningar.
  • Fomo: Oro för att missa något särskilt intressant eller roligt.
  • Fredsring: Manifestation där deltagarna håller varandra i hand för att bilda ett symboliskt skydd runt ett objekt.
  • Frågestrejka: Låta bli att ställa frågor därför att man vill bryta mönstret att kvinnor ställer frågor till och om män i högre utsträckning än vad män ställer frågor till och om kvinnor.
  • Förpackningsfri: Som säljs utan förpackning.
  • Förstärkt verklighet: Upplevelse som skapas genom att den verkliga miljö man befinnersig i kompletteras med datorgenererade inslag.
  • Ghosta: Göra slut med någon genom att sluta ge ifrån sig livstecken.
  • Gigekonomi: Ekonomi som bygger på tillfälliga uppdrag eller anställningar.
  • Grindsamhälle: Inhägnat bostadsområde som är stängt för allmänheten.
  • Influerare: Person vars inflytande används i marknadsföringssammanhang
  • Kompetenstrappa: Utvecklingsprogram för anställda som syftar till att göra arbetsplatsen mer attraktiv.
  • Korsspråkande: Samtidig användning av en persons samtliga språk, till exempel i samband med inlärning.
  • Kroppsaktivism: Ideologiskt grundad verksamhet som syftar till att motverka begränsande skönhetsideal och skapa lika villkor för människor med olika kroppstyper.
  • Lånegarderob: Ställe där man kan låna kläder i stället för att köpa dem.
  • Läslov: Lov på hösten när elever förväntas läsa extra mycket.
  • Matsvinnsbutik: Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser.
  • Medborgarforskning: Forskning som bedrivs med hjälp av allmänheten som till exempelsamlar in material.
  • Mukbang: Internetsändning där någon äter och samtidigt talar med sin publik.
  • Paddeltennis: Idrott som kan beskrivas som en blandning mellan tennis och squash och som spelas i dubbellag
  • Pappafeminist: Man som anammar feministiska ideal efter att ha blivit far till en flicka
  • Parasport: Idrott som utövas av personer med funktionsnedsättningar
  • Poke: En sorts sallad med rå fisk
  • Pokenad: Promenad där man spelar Pokémon Go
  • Preppare: Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof
  • Proteinskifte: Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot pro­teinkällor som har mindre påverkan på klimatet
  • Samlarsyndrom: Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt
  • Skamma: Få någon att känna skam
  • Ställa frågor: Utmana motståndaren genom att spela på ett sätt som ställerförsvaret inför svåra beslut (mest i fotbollsmatcher)
  • Trumpifiering: Förändring av den politiska debatten i riktning mot en retorisk stil där man säger sådant som får uppmärksamhet utan att ta hänsyn till konsekvens eller fakta
  • Uberisering: Samhällsutveckling som innebär att alltmer av ekonomin hanterasmed hjälp av digitala tjänster som gör det möjligt för privatpersoner att byta tjänster med varandra
  • Utpressningsprogram: Datorprogram som används av utpressare för att låsa en dators hårddisk i syfte att kräva användaren på pengar
  • Vuxenmålarbok: Målarbok för vuxna
  • Växtmjölk: Mjölkliknande dryck tillverkad av vegetabiliska produkter
  • Äggkonto: Anonymt konto i sociala medier, i synnerhet Twitter

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.