December har startat och därmed även årets julkalender i tv, ”Tusen år till julafton” med Lotta Lundgren och Erik Haag.
Efter bara ett avsnitt, och några kortare klipp från kommande episoder i SVT:s sociala mediekanaler, strömmar reaktionerna in.
Historiskt många
Många är upprörda med argument som ”vänstervridet”, ”för lite tomtar” eller ”bottennapp”. Andra är nöjda.
På SVT:s tittarservice bedömer man att antalet reaktioner är av historiska mått.
Det mesta sker på sociala medier, men också genom kontakt direkt med tittarservice.
– Det är enormt mycket reaktioner, och det är väldigt roligt. Det betyder att det vi gör är viktigt. Såvitt jag kan bedöma är ungefär häften positiva och hälften negativa, säger Johanna Gårdare, programchef för Barn- och ungdom på SVT.
– Jag tror att det beror på att kalendern är annorlunda i sitt berättargrepp jämfört med det vi gjort tidigare. Det är mer av ett realityberättar-format. Förväntningarna varje år är mer inställda på saga och det juliga episka. Men det finns ingen mall för hur en kalender ska se ut. Vi testar ett nytt grepp nu och jag tycker att det är viktigt. Det här är första gången någonsin som barnens historia berättas.
För svårt
Det är ”fakta på ett lustfyllt sätt”, säger Johanna Gårdare. En del av kritiken har dock drivit motsatt tes: det är för svårt för barnen.
– Det kritiken har jag inte sett. Det har mer handlat om att barnen inte skulle förstå humorn i det, säger hon.
– Men det vore tråkigt. Faktan är inte särskilt svår. Vi har en målgrupp mellan 3 och 99 år, så det är inte så lätt. Förra året riktade vi oss mer tydligt mot mindre barn, då tappade vi mycket vuxentittning. I år testar vi ett annat tilltal.
Men är det inte barnens kalender?
– Jo. Men det är de vuxna som rasar. I år har vi verkligen haft barnen i fokus, och berättar deras historia. Det blir inte mindre av barnens kalender för att vuxna tycker.
Föräldrar argast
Föräldrar är den grupp som skiljer ut sig som mest aktiv i kommenterandet av årets kalender.
Enligt tittarservice handlar det till störst del om besvikna nostalgiker, alltså en gnagande känsla av att ”allt var bättre när jag var barn”. En typ av rektioner som i början av en ny, tv-sänd julkalender, av tittarservice bedöms som ”vanligt”.
– Det handlar mycket om att man vill återuppleva sin barndomsjul. ”Trolltider” är väldigt mycket normen för många sjuttiotalsfödda föräldrar. Den kalendern fyller sitt behov. Om man saknar den kan man titta i Öppet arkiv, säger Johanna Gårdare.