• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Medarbetare på flera redaktioner har tvekat inför publicering eller jobb på grund av allvarliga hot. Foto: TT/Pontus Lundahl

Larmar om hot mot journalister

Uppdaterad
Publicerad

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vill minska hot och trakasserier mot journalister.

I en ny rapport om risker i mediebranschen föreslås en utredning för att göra yrket tryggare.

”Fria och oberoende medier är hotade, i kontexten av ett förändrat världspolitiskt läge är det ett bekymmer”, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet.

Hot och trakasserier mot journalister kan vara ett hot mot demokratin. Det konstaterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i sin rapport ”Mediebranschen – hot, risker och sårbarhet” som publicerades under tisdagen.

Nu föreslår myndigheten en utredning för att stärka det straffsrättsliga skyddet för journalister för att visa på allvaret i att hota och trakassera representanter för mediebranschen. I rapporten konstateras att staten bör se extra allvarligt på hot och kränkningar av journalister eftersom de agerar i demokratins tjänst.

– Problemet eskalerar tyvärr. Medierna befinner sig i en helt annan värld idag jämfört med 90-talet, säger Richard Oehme, chef för verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB.

– Det vi försöker peka på är att man måste ta fram säkerhetsstrategier i mediaföretagen.

MSB bedömer att det största hotet mot svenska nyhetsredaktioner är att enskilda reportrar skadas fysiskt eller psykiskt till följd av att man rapporterar om känsliga ämnen.

– I känsliga ämnen bör man kanske överväga att inte använda bylines på det traditionella sättet, säger Richard Oehme.

– Det handlar inte bara om journalisterna, utan även om deras familj och närstående.

Vill se ökat säkerhetsarbete

MSB pekar också på risken att känslig information röjs till följd av bristande IT-säkerhet.

– Tyvärr finns det intressen som vill komma åt den här informationen, säger han till Kulturnyheterna.

– Det är viktigt att arbeta med det digitala källskyddet. Har man känsligt material – använd det inte på datorer som är uppkopplade mot internet. Kan du ha med din smartphone – som är uppkopplad och har GPS – om du träffar en källa?

– Det är viktigt att redaktionerna tar sitt ansvar så att informationen skyddas på det sättet som krävs idag.

Ledarskribenter utsatta

Medieutredningen föreslår Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen som lämpliga samarbetspartners, och trycker på vikten av att ha en öppen dialog med dessa om säkerhetshoten.

Enligt rapporten har få journalister utsatts för fysiskt våld på grund av sitt arbete, men desto fler är oroliga över att drabbas.

Bara en procent av de tillfrågade journalisterna svarade att de utsatts för våld till följd av sitt arbete det senaste året i en undersökning av Tidningsutgivarna. Däremot anger 12 av 42 redaktioner att de har medarbetare som tvekat inför publicering eller jobb på grund av allvarliga hot. Mest utsatta för hot är chefer och ledarskribenter.

Richard Oehme förespråkar också mer media- och informationskunskap i skolan för att lära ungdomar hur de hittar trovärdig information.

Bygger på enkäter

Rapporten ”Mediebranschen – hot, risker och sårbarhet” bygger på en frivillig enkätundersökning som skickats ut till 111 verksamma personer i mediebranschen i Sverige. 46 av dem besvarade enkäten i sin helhet. MSB har även genomfört intervjuer med medieföreträdare och genomfört workshops med Mediernas beredskapsråd.

Senast MSB tog fram en rapport om hot, risker och sårbarheter i mediebranschen var 2011.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.