Konstnären, tecknaren, provokatören, haschromantikern och den politiskt engagerade Lars Hillersberg slog åt alla håll, men mest åt högern. Han är också känd som en föregångare till Lars Vilks med sina grova schabloner.

Hillersberg dog år 2004 men är kontroversiell än idag. Få vill ta i honom och på den retrospektiva utställningen har de mest anstötliga bilderna valts bort. En utställning som utställningsmakarna ser som en upprättelse av Lars Hillersberg.

– Många associerar honom med någon slags skämtpress i största allmänhet. Men jag tror att man ofta kan ta bort själva poängen i hans skämt, och bara titta på teckningarna. Han var en fantastisk tecknare, säger Andreas Berg, curator.

Är de bortvalda bilderna rent av antisemitiska?

– Nej alltså de använder antisemitiska schabloner, det förnekade aldrig Hillersberg. Utan som han såg det så laborerade han med fixa bilder. Men de bilderna är högst problematiska. Vi försöker diskutera det i boken där det finns mer utrymme att nyansera det. Men här på utställningen har vi plockat bort dem för att vi tror de kan väcka anstöt, säger Andreas Borg.  

Kulturjournalisten Natalia Kazmierska menar att de bortvalda bilderna är som ett gapande mörkt hål, och undrar varför de inte är med i utställningen.

”En central del av hans konstnärskap”

– Han gjorde ju precis som Lars Vilks, han gjorde nidbilder av en minoritetsgrupp i samhället och det är ingenting man bara kan låtsas om som att det inte hände. Och säga att det inte var viktigt i nu i efterhand. Det är ju en väldigt central och omdiskuterad del av hans konstnärskap, säger Natalia Kazmierska.

Reporter i inslaget: Oskar Anesten

Foto/klippning: Oskar Anesten