– Det är väldigt sorgligt och en enorm förlust för svensk konst. Han var unik i hur han skapade sina bilder och i hur han använde mörker, säger konstkritikern Joanna Persman.

”Att gå in i Roj Fribergs fantasirum är som att läsa Kafka, Becket eller Canetti. Här finns liknande apokalyptiska scenarion” skrev Joanna Persman om konstnären Roj Fribergs livsverk som ställdes ut i en omfattande retrospektiv utställning på Edsviks konsthall 2010. Den tjeckiska författaren Franz Kafka var Roj Fribergs stora förebild och han hade läst hans litterära produktion många gånger om.

Tyckte förfallet var vackert

– Han blev ofta betraktad som en dyster dystopiker men han var också en romantiker som tyckte att förfall var vackert. Jag minns när vi var barn, då gjorde vi ofta resor till Nordnorge och besökte gamla ödehus bevuxna med buskar, det var han fascinerad av. Han hyste en kärlek för yttre dramatik, oväder och branta berg. Han väjde aldrig för att jorden är en jämmerdal men han ville även visa dess skönhet, säger Martin Etherton Friberg, konstnär och son till Roj Friberg.

Experimenterade

Roj Friberg föddes i Uddevalla 1934 och utbildade sig på Konsthögskolan Valand mellan 1960 och 1964. Konstnärsskapets inledande år ägnades åt konst med politisk udd, där fotorealism kombinerades med surrealism, ofta i svartvita kompositioner. Han experimenterade ofta med material och tekniker, och utvecklade något han själv kallade för lacklavering. Det gick ut på att han lackade en yta för att sedan rista fram en bild med nål i det halvtorra lacket som han därefter laserade med pigmentblandningar. Under 1980-talet började Roj Friberg använda allt mer färg i sitt konstnärsskap.

Roj Friberg gjorde sig också ett namn som scenograf i bland annat Alf Sjöbergs uppsättning av ”Modern” 1971 och i Cullbergsbalettens uppsättning av ”Krigsdans i aftonland” 1979.