– Vi har tre tydliga prioriteringar. Det handlar om barn och ungas rätt till kultur, om kulturarvet och om kulturskaparnas villkor. Det sa vi redan 2006, och det fortsätter vi att bygga på mer och mer, sa Lena Adelsohn Liljeroth.

Hon höll fram digitaliseringen av kulturarvet och ”Skapande skola”, en satsning där elever får träffa och göra kultur tillsammans med professionella utövare som viktiga frågor att fortsätta att arbeta med.

– Jag väntar med spänning på den litteraturutredning som kommer ungefär samtidigt som Bok- och biblioteksmässan i höst. Nu har vi somliga som för en klassdebatt, som jag inte känner mig hemma i, men det har visat sig att de som har dålig läsförståelse också hamnar efter på andra områden, sa Lena Adelsohn Liljeroth.

Kultur inte lågstatus

Under seminariet lyfte moderatorn in frågan om kulturen har fått lägre status, något som Lena Adelsohn-Liljeroth avfärdade.

– Nej egentligen inte. Kulturskapare själva håller gärna fram det så. Men går man omkring och lyser dåligt självförtroende får man det bemötande som man kan förvänta sig. Vill man att kulturdebatten ska spela större roll än den gör så måste kulturarbetarna engagera sig mer i politiken. Jag tror att det bara är en i riksdagen, Bengt Berg från Vänsterpartiet, som har en gedigen kulturbakgrund. Gå in i politiken, lyft frågorna och visa att ni finns.

Hur viktig är kulturen för moderaterna?

– Det är en självklar del av vår politik och har så alltid varit. Vad jag nu noterar med tillfredsställelse är att kulturen inte bara är en intressant fråga för kulturen utan också för de som arbetar inom hälsovården, och de som jobbar i skolan i den mening att kulturarbetare också kan verka i skolan.

Vilken kulturdebatt tycker du har varit mest intressant i vår?

– Den debatt jag tycker är mest intressant är kanske en med lite negativa förtecken. Det handlar om barns och ungas läsande, bristande intresse för böcker, sämre språk-kunskaper och sämre ordförråd. Det tycker jag är en viktig debatt och den avser jag fortsätta under hösten.