Det är till stora delar en ljus bild som målas upp i Litteraturutredningen, som presenteras på bokmässan i Göteborg idag. I utredningen, som Kulturnyheterna har tittat på i förväg, ser regeringens utredare flera positiva tendenser – böcker publiceras som aldrig förr, många svenskar köper mängder av böcker och många titlar går dessutom på export.
Men på en punkt är budskapet ett helt annat, nämligen när det gäller läskunskaperna bland barn och ungdomar. Där går det utför. I vissa grupper, särskilt bland pojkar och i socioekonomiskt utsatta grupper, syns enligt utredarna kraftigt vikande resultat, och i utredningen föreslås därför en kraftsamling. Lärare, skolbibliotekarier och särskilda läsombud i förskolan ska alla involveras i ett så kallat läslyft som syftar till att få upp läsförmågan bland landets ungdomar.
”Vi har sjunkit ned”
Utredningens ordförande, Tomas Lidman, menar att det är hög tid att agera nu för att stoppa den negativa trenden.
– På sätt och vis har vi redan idag förlorat en halv generation. Så mycket som 25 procent av killarna i tio till femton års ålder har en läsförmåga som är knappt acceptabel om man tänker sig att man så småningom ska fungera i ett samhälle. Vi brukar ju vara ganska långt fram, i toppen, men har nu sjunkit ned och är inte ens i mitten utan vi befinner oss längre ned, säger han.
Läslyftet, som beskrivs som en nyckelfråga för ungdomars möjligheter att tillgodogöra sig litteratur i framtiden, är inte den enda slutsatsen i Litteraturutredningen. Bland de andra åtgärder som föreslås finns bland annat ett krav på att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotekarier. Kulturtidskrifterna kan också, om utredaren får sin vilja igenom, se fram emot högre stöd för att kunna betala sina skribenter. Tvistefrågan om e-böcker på biblioteken får inget tydligt svar, men man pekar på att det i framtiden är viktigt att biblioteken ”i ökad utsträckning kan tillhandahålla elektronisk litteratur”.
Oklara mål
Men utredningens paradnummer är alltså läslyftet. Senast 2018 vill utredaren se konkreta resultat som tyder på att man är på väg i rätt riktning. Man föreslår också att en parlamentarisk beredning tillsätts för att se till att målen uppfylls. Ändå är det inte helt tydligt vilka målen egentligen är – man talar om att resultaten ska ”avsevärt förbättras” och ”mätbart öka” jämfört med idag.
Ni vill vända den här utvecklingen, men när är ni nöjda?
– Vi är inte nöjda förrän vi nått en nivå som är i paritet med de länder vi brukar jämföra oss med, säger Tomas Lidman.
”Sverige världsmediokert”
På en pressträff på bokmässan utvecklade utredarna sin lägesbeskrivning. Martin Ingvar, professor i integrativ medicin och medlem i utredningen, pekade på att Sverige störtdyker i den internationella PISA-undersökningen som mäter ungdomars läsförmåga.
– Sveriges världsledande roll är idag världsmedioker, säger han.
Journalisten Johanna Koljonen, som också bidragit till utredningen, instämmer i att något måste göras.
– Allting blir lidande om man inte lär sig läsa ordentligt. Bristande läskunskaper är ett enormt hot som riskerar att radikalt öka klyftorna i samhället, säger hon.