Azerbajdzjanska journalisten Khadija Ismajilova är frigiven. Hon dömdes av domstol i Baku 2014 till fängelse i sju och ett halvt år.
Två dagar innan hennes 40-årsdag, då 40 aktioner runt om i världen planerats för att protestera mot hennes fängslande, beslutade landets högsta domstol att frige henne villkorligt. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
– Vilken fantastisk och oväntad nyhet, säger Jonathan Lundqvist, ordförande på organisationen Reportrar utan gränser.
Samarbetat med Uppdrag Granskning
Khadija Ismajilova har framförallt granskat människorättsbrott och korruptionsanklagelser riktade mot de azerbajdzjanska makthavarna. Hon har också samarbetat med SVT:s Uppdrag Granskning vid ett uppmärksammat reportage om Telia Soneras affärer i gamla Sovjetstater.
Innan Khadija greps hade hon trakasserats och utsatts för smutskastningskampanjer under flera år från myndigheterna. I samband med hennes gripande i december 2014 hade hon precis publicerat en lista över politiska fångar i landet.
Jonathan Lundqvist säger att det inte är ovanligt att fängsla högprofilerade journalister för att statuera ett exempel.
– President Ilham Aliyev använder sig av det som metod och det drabbar både professionella journalister och bloggare. Och det är just det som Khadija Ismajilova råkade ut för.
Pressfriheten bland de sämsta i landet
Reportrar utan gränser publicerar årligen ett pressfrihetsindex över 180 länder. Azerbajdzjan hamnade i år på plats 163, vilket innebär att de är bland de sämsta i världen.
– Befinner man sig lägre än 160 så är man ett land där det ser riktigt illa ut med alltifrån självcensur till hot mot journalister, säger Jonathan Lindqvist och tillägger att dagens glädjande besked tyvärr inte förändrar situationen för pressfriheten i landet.
– Det här förändrar i sak inte situationen även om det är ett oerhört glädjande besked för henne som individ. Det kan vara så att regeringen gjort ett övervägande där de känt att priset för att ha Khadija Ismajilova kvar var för högt.
Roberth Hård: ”Press utifrån kan ha påverkat”
Robert Hårdh på Civil Rights Defenders tror att press utifrån kan ha påverkat hennes frigivning.
– Jag förmodar att påtryckningar från EU har bidragit, men det är svårt att uttala sig om med säkerhet. Khadija är en bricka i ett spel, precis som andra människorättsaktivister i Azerbajdzjan. Med hennes fall finns också en hämndaspekt i det hela eftersom hon har granskat korruptionen i landet och det är något som leder till presidenten Aliyev och hans familj. Vad vi ser nu är att hon trots att hon är frigiven så är hon det villkorligt, så hon kommer fortsätta att vara en bricka i spelet.
Azerbajdzjanska demokratiaktivisten Rasul Jafarov tror att också att press utifrån kan vara en anledning till att Khadija Ismayilova släpptes.
– Jag tror att Guillermo Cano världspressfrihetspris som Unescos delade ut till henne tidigare i år och amerikanska senatorers hot om att de skulle agera mot Azerbajdzjan om hon inte släpptes har påverkat. Regeringen kunde helt enkelt inte längre hålla henne fängslad.
Aktion utanför ambassaden planerades
Svenska Amnesty planerade att hålla en aktion på fredagen 27 maj utanför Azerbajdzjans ambassad för att protestera mot Khadija Ismajilovas fängslande och kräva hennes villkorslösa frigivning.
Planen var att hålla aktionen i 40 länder för att hedra Khadijas 40-årsdag. Amnesty hade tänkt att samla in födelsedagshälsningar, bjuda på tårta och dela ut flygblad med information om hennes fall.