Drygt hälften av Sveriges journalister bor i Stockholm, och då gärna i centrala delar av staden och inte i förorterna. Överhuvudtaget bor de allra flesta svenska journalister i någon av landets tre största städer. Det visar en ny undersökning från Institutet för mediestudier, baserad på adressuppgifter från 13 000 svenska journalister.
Dyrt att vara journalist
Centraliseringen är inte oproblematisk, enligt Sakine Madon, politisk redaktör på Norran, och Andreas Ekström, reporter på Sydsvenskan, som deltog i ett samtal om undersökningen i ”Gomorron” i SVT på måndagen.
– Det finns en klassaspekt i de här siffrorna som jag tycker är väldigt intressant, journalistiken är väldigt homogen och medelklassig, säger Sakine Madon.
– Och det finns en anledning till det. Branschen håller på att gå åt pipan, du måste ha råd att jobba för dålig lön eller göra en lång obetald praktik. En amerikansk undersökning har visat tydliga skillnader i klassbakgrund över generationer i USA, och det är nog samma sak i Sverige: Journalistik har blivit ett yrke för dig som har råd, säger Andreas Ekström.
Hotar demokratin
Att den pågående mediekrisen skapar en mer homogen journalistkår bosatt i storstäder för med sig problem, menar Sakine Madon.
– Stora delar av landet hamnar i medieskugga. Säger man att man är riksmedia kan man inte ha undermålig journalistik så fort man är utanför Stockholms innerstad, det bidrar till okunskap, säger hon.
– Det här handlar inte om regionalt gnäll, utan handlar om något gravvallvarligt, grundläggande saker som demokrati, säger Andreas Ekström, som menar att ett starkt storstadsperspektiv skapar en vi-och-dem-känsla mellan journalisterna och mediekonsumenterna.
Lokal kunskap behövs
Ekström menar att research och att läsa på visserligen ingår i det journalsitiska uppdraget, men att man inte kan läsa sig till allt. Lokal kunskap behövs.
– Din bakgrund spelar roll för vad du ser, det är väldigt svårt att säga att jag helt och hållet kan frigöra mig från det. Då finns det ett värde i något som liknar representativitet, mellan kön, det regionala, och på andra sätt, säger Andreas Ekström.
– Jag tror inte på kvotering, att bara rekrytera personer med ett konstigt namn leder fel. Men jag tror att redaktioner måste fokusera mer på vad de behöver för kunskap, vad kan den här personen, i stället för att anställa ur kompiskretsen från Bromma, säger Sakine Madon.
Skånsk journalistik dör
Men även om båda debattörerna lyfter fram redaktionellt ansvar, är det framförallt den ekonomiska krisen inom journalistiken som flyttat tillbaka journalistikens positioner. Andreas Ekström nämner bland annat Malung som exempel, som nyligen förlorade sin sista journalist på grund av nedskärningar.
– Problemet vi ser är inte för att alla journalister plötsligt har flyttat till Stockholm, utan att det inte längre finns några mediejobb. 40 procent av alla journalister i Skåne har försvunnit på fem år, det är en katastrof, säger Andreas Ekström.