– Jag tycker problemet är jättestort och växande. Internet har gjort det väldigt lätt att uttrycka aversioner och trakassera journalister och det här är ett problem som vi har att hantera frekvent hos oss. Det här är inte bara ett hot mot journalistiken utan också mot demokratin, för en rädd journalist gör inte bra journalistik, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.
Hon säger att Aftonbladets medarbetare hanterar det vardagliga hatet bland annat genom att prata om det med varandra.
– Sen har vi utbildningar för vikarier som introduceras, men vi behöver ta det här på ännu större allvar och vi behöver bli ännu bättre på att ha koll på frågan.
VK: vanligt med lågintensivt förakt
Nyligen dömdes en 21-årig man från Göteborg till skadestånd och rättspsykiatrisk vård efter att bland annat ha hotat en reporter på Västerbottens-Kuriren.
– Vi tog det på väldigt stort allvar och fick verkligen testa och se hur vår organisation funkar i ett sådant läge. Större mediehus har kanske mer vardaglig vana att hantera extremsituationer, men för oss är sådana här incidenter ovanliga. Det som är mer vanligt är det lågintensiva föraktet, säger Västerbottens-Kurirens nyhetschef Stefan Åberg.
Det är få publicister som vill prata om öppet om ifall hot och trakasserier i realiteten påverkar publiceringar, men Stefan Åberg säger att det har förekommit att reportrar mått så pass dåligt över följderna av publiceringar att de inte längre vill ta sig an vissa ämnen.
– Det är inte hållbart i längden att ha reportrar som inte kan bevaka vissa ämnesområden, personer eller företag, men som arbetsledare måste man självklart tänka på personen i fråga. Men det blir ett problem när även personer som inte har utsatts eventuellt inte vill bevaka ett ämne eftersom man vet att det är minerad mark.
Tidningsjournalister mer utsatta
Undersökningen som Ipsos genomfört på uppdrag av Sveriges Radio och Tidningsutgivarna visar också att anställda på Sveriges Radio är mindre utsatta för hot och trakasserier än tidningsjournalister.
Både manliga och kvinnliga reportrar utsätts i ungefär lika stor utsträckning, men kvinnor får ta emot mer hat av sexistiskt karaktär.
– Det gör att fler kvinnor faktiskt funderar på att lämna yrket, säger Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio.
Stoppar inte publiceringar
Ungefär en tredjedel av de 619 personer som ingått i studien uppger att de har hotas eller trakasseras minst en gång i veckan. Men trots att hot och hat numera är en del av många journalisters vardag har det ännu inte påverkat publiceringar.
– Vi har inte avstått från att rapportera än, och det vore tragiskt om vi skulle behöva göra det, säger Stefan Åberg.
För Aftonbladet har den nya arbetsproblematiken resulterat i fler diskussioner.
– Vi låter oss inte tystas, men däremot har vi löpande diskussioner kring när, var och hur vi publicerar. Och det här är ett nytt inslag i våra diskussioner, vi måste alltså ta med ytterligare en aspekt i diskussionen för våra publiceringar.