Aftonbladet har på senare år gjort flera samarbeten med företag genom så kallad sponsrad journalistik. Tidningen har bland arbetat med teleoperatören Telia och prisjämförelsetjänsten Compricer. Nu riskerar de att stämmas av KO för dold reklam.

– Marknadsföringslagen säger att det ska klart och tydligt framgå att det är reklam, men vi vet inte riktigt exakt var den gränsen går, säger Cecilia Tisell, vikarierande konsumentombudsman.

För otydligt

Hon överväger nu att lämna in två stämningsansökningar till Marknadsdomstolen för att pröva om Aftonbladet och en blogg som har haft bristande reklamidentifiering.

– Där tycker vi till exempel inte att det räcker att det står ”i samarbete med” eller ”sponsrat av”. För en genomsnittskonsument ska det klart och tydligt framgå att det här är reklam. Det ska inte vara någon tvekan om det, och vi tror inte att de begreppen klart och tydligt signalerar till alla att det är reklam.

Gränser suddas ut

Reklamtröttheten har gjort att gränsen mellan annonser och redaktionell text blivit alltmer diffus, menar konsumentombudsmannen, som kräver tydligare gränser.

– Det kan klart och tydligt stå annons eller reklam. Då är det ingen tvekan om att det är reklam, då är det tydligt markerat. Och sen beror det lite på sammanhanget och omständigheterna i övrigt, säger Cecilia Tisell.

– Även utan att man skriver reklam och annons så kan det ju tydligt framgå att det är reklam. Det kan framställas på ett klatschigt sätt i en ram med särskild färg till exempel, och då behöver man inte skriva reklam eller annons.   

Men om man använder samma typsnitt och samma formspråk som på övriga sajten, hur ser ni på det?

– Då är det lurigt, då krävs en tydligare markering för att det genast ska framgå att det är reklam. Reklamkravet syftar på att man ska veta vad det är frågan om, man ska känna till att det är ett kommersiellt budskap och kunna förhålla sig till det på ett sunt kritiskt sätt.

Aftonbladet har meddelat att de inte vill kommentera händelsen i nuläget.