Det nuvarande presstödet ersätts med ett nytt mer plattformsneutralt mediestöd. Stödet kommer att kunna komma fler medier till del. Till exempel digitala medier och bildbyråer kan få stödet.

– Kravet är att det redaktionella materialet ska vara minst 60 procent och det egenproducerade, exklusiva materialet ska vara 20 procent av hela innehållet, säger utredaren Anette Novak.

För att ta del av det nya mediestödet krävs att publicisten har ”respekt för alla människors lika värde”.  Det är ett krav som i dag ställs på public service-medier, men nu föreslår utredningen alltså att alla medier som på något sätt tar del av mediestödet, ska ha samma krav.

– Staten är garant för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Men staten ska inte spendera gemensamma pengar på medier som inte visar respekt för människors lika värde, säger Anette Novak.

Mångfald och representation

Utredningen vill att medierna som får statligt stöd ska ”främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling samt möjligheten att ta del av och själva medverka till en mångfald av perspektiv i en bred samhällsdebatt”.

– Det måste finnas mångfald och olika representation i en och samma kanal. Många kommer att fråga sig om detta krav skadar yttrandefriheten men det tycker jag inte att det gör, säger Novak.

Ett extrastöd ska finnas att söka för så kallat underbevakade områden. Alltså för medier som vill skapa journalistik i områden där journalistik i dag saknas. Extra pengar ska också finnas att söka för medier som på olika sätta arbetar för att ”förbättra tillgängligheten” för mediekonsumenter.

Medieutredningen har inte alla svar på hur framtidens journalistik ska finansieras, och föreslår därför att en mediefinansieringsutredning och en ny konkurrensutredning tillsätts.

– Man är naiv om man tror att presstödet ska lösa alla affärsmodeller. Det kommer att vara en fortsatt stor uppgift, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), till Kulturnyheterna.

Ett fjärde public service-bolag

Anette Novak presenterar även en rad visioner, varav en är ett nytt offentligt finansierat mediebolag som ska komplettera, inte konkurrera med befintliga mediebolag. Ett sådant bolag ska verka i andras kanaler där medborgarna är, på platser dit marknaden inte når.

Vad tänker ni om det här fjärde public service-bolaget?

– Det är en idé. En skiss. Men den bottnar i att marknaden inte kommer att fylla alla de vita fläckarna som finns i landet. Vi tror att det behövs en agil aktör som har det som sin huvuduppgift att täcka dem. Vi tror att det inte vore helt fel med en offentligt finansierad aktör, som bara sysslar med det, och bistår andra med den innehållsproduktionen, säger Anette Novak.

Kan man inte tänka sig att det betyder ökad konkurrens för den befintliga lokaljournalistiken?

– Det skulle kunna vara det om man bara klampar in på samma område.

Föreslår skärpa straff

Regeringens utredare säger att man oroas av ökad desinformation i medielandskapet.

– Det är en kraftig ökning av falska dokument och andra falsarium som medborgarna har svårt att försvara sig mot. Här är vårt förslag att vi samordnar myndigheternas insatser på området för att skapa ett starkt medialt civilförsvar, säger Anette Novak.

Även journalistkårens utsatthet oroar utredarna.

– Det är ett eskalerande hot mot journalister. Att vi ska prioritera olika typer av brott, skärper straffen för hot mot journalister och andra människor som arbetar i demokratins tjänst, säger Novak.

”Lokaljournalistik bärande”

Den första delen av utredningen kom redan förra året, det delbetänkandet var en analys av dagens medielandskap, en ”lägesrapport” av situationen och tänkbara framtidsscenarier för dagens medier. Papperstidningen och det linjära tv-tittandet kan i stort sett vara borta om tio år och i tre av fyra scenarier som presenterades var resultatet att yrket journalist helt eller delvis var försvunnet.

Anette Novak framhäver att snabb internetaccess, inte bara där medborgarna bor utan där de är, ska prioriteras. Detta för att möjliggöra och förenkla mediernas digitaliseringsprocess.

Kvalitet ska premieras framför upplaga, och istället för den nuvarande presstödsnämnden ska mediestödsnämnden, med branschrepresentanter, bestämma hur bidragen ska fördelas.

Hur mäter man kvalitet?

– Det är en mycket bra fråga, det är därför vi vill att den nämn som fattar beslut om vilka som ska få mediestöd inte ska bestå av politiker utan av branschrepresentanter. Det finns liknande modeller inom konst och forskning, säger Anette Novak.

Bygger på undersökning

Utredningen bygger bland annat på en medborgarundersökning gjord av SCB på uppdrag av regeringens utredare.

– Det är stor skillnad på hur olika åldergrupper konsumerar medier, säger Anette Novak, om medieanvändarnas vanor. Hon poängterar att medborgarnas roll i framtidens journalistik inte ska underskattas.

Utredningen inleddes i mars förra året. Att bli klar med den har varit brådskande, för den nuvarande formen för presstöd upphör i slutet av 2016 samtidigt som vårt sätt att ta del av medier förändras, vilket kräver en ny mediepolitik.

Nu ska Medieutredningens förslag skickar ut på remiss. Sedan ska riksdagen ta ställning till om de nya förslagen kommer att implementeras. Den 1 januari 2018 föreslås dock det nya mediestödet träda i kraft.