Sedan krisåren i mitten av 00-talet har musikbranschen upplevt en lång rad år med uppåtgående tillväxt. Förra året var inget undantag, totalt växte branschen med fem procent under 2014 jämfört med föregående år.
Sammanlagt handlade det om intäkter på 8,2 miljarder kronor. Drygt hälften av pengarna kommer från konserter, framförallt i Sverige, vilket är ungefär det samma som 2013. Det är bara konsertintäkter från utlandet som växer något. Även utvecklingen för den inspelade musiken, cd-skivor, nedladdningar och strömningar, har stannat på hemmaplan.
Betalningsviljan har bromsat
Det området står för 22 procent av helheten och i Sverige genererade inspelad musik ungefär 1,4 miljarder. Det är i stort sätt samma summa som året innan. 2014 stod strömmade betaltjänster för över 80 procent av intäkterna så rapporten visar att betalningsviljan har bromsat in i det område som länge har kallats branschens räddning.
Har svenskarna tröttnat, finns det inte fler som vill betala för musik?
– Jag tror att för få betalar för det som musiken faktiskt är värd. Nu har vi sett att det har gått bra flera år i rad, men det har inte alltid varit så och det kan komma en svacka, säger Linda Portnoff verksamhetschef hos Musiksverige.
– Vi ser en avmattande kurva där, det är inte där det växer mest.
Stjärnproducenter tjänar pengarna
Tillväxten 2014 kom framförallt från upphovsrättsliga intäkter där området framföranderättigheter är klart störst. Det handlar om musik på restauranger, hotell, konserter, biografer och övriga offentliga miljöer, samt musik i tv och radio.
– Vi ser snarare att de upphovsrättsliga intäkterna går starkt framåt. Det har ganska mycket att göra med framgångarna som vi har just nu för de svenska låtskrivarna i L.A. som skriver för världsartister, säger Linda Portnoff verksamhetschef hos Musiksverige.
Måste acceptera reklam
Det område som växer snabbast när det gäller upphovsrättsliga pengar är online, alltså all musik som konsumeras digitalt via tjänster som inte är kräver betalning. Det segmentet växte med nästan 60 procent.
Intäkterna från strömmade tjänster i Sverige står still samtidigt som mer pengar kommer in från den upphovsrättliga sidan.
– Ja det gör det, och det visar på att musikbranschen söker nya intäktskanaler. När ett område mattas av så ökar ett annat. Till exempel intäkterna från musik i reklam ökat med ganska mycket, med 300 procent från 2007 till 2014. Här jobbar man mer aktivt att ta in pengar den vägen.
Så artisterna måste acceptera att det är reklam som gäller?
– Ja så kan man kanske formulera det och de som inte accepterar det betalar priset att inte få lika stor intäkter.
Få företag delar på pengarna
Nytt för årets rapport är att Musiksverige har undersökt fördelningen av konsertintäkterna mellan företagen. Enligt deras siffror är det ett fåtal företag som får den största delen av kakan.
– 70 procent av intäkterna ligger hos tre procent av företagen. Och det här visar ju på att musikbranschen är väldigt hitorienterad. En majoritet av intäkterna är hos ett fåtal, precis som i samhället i stort, säger Linda Portnoff.
Om det ser ut så, vem är det som har tuffast?
– Den kommersiella delen av musikbranschen står stark men det fria musiklivet och konstmusiken och jazzen och de smalare musikgenrena har mycket svårare att nå ut i det musikklimat som vi har idag. Och där tjänar man inte lika stora pengar.