Allt började då journalisten och författaren Bo Sjökvist skulle göra en dokumentärfilm om den gamle buskisartisten Johnny Bode.

För filmens räkning åkte han för att intervjua sångerskan Lena Junoff – som för länge sedan sjöng in ett par låtar med Bode. Men intervjun blev inte riktigt som det var tänkt.

– Det första vi fick från Lena var en slags show. Hon börjar sjunga, tog oss runt i hela lägenheten och visar bilder på Duke Ellington, Jimi Hendrix, PJ Proby och pratar, pratar och pratar. Sen börjar hon bjuda oss på snittar – det är kalvsylta och jordgubbar – och så säger hon att hon vill ha ett matlagningsprogram. Vi försöker prata om Bode, men Lena vill inte det. När jag åkte därifrån tänkte jag ”jag kanske borde göra något om Lena Junoff i stället”, säger Bo Sjökvist.

Egenartad matlagning

Lena Junoff golvade dokumentärfilmarna med berättelser från sin egen karriär – otaliga uppträdanden och turnéer på nattklubbar i Sverige och utomlands, konserter med Duke Ellington och Hep Stars, kärleksförhållanden med internationella rockstjärnor – och sin egenartade matlagning.

Dokumentärfilmen om Johnny Bode lades på hyllan.

Kontaktade serietecknare

Efter några misslyckade försök att spela in ett matlagningsprogram med Lena Junoff kontaktades serietecknaren Pontus Lunqvist.

– Jag har alltid velat göra just ett seriealbum. När du ska berätta de här historierna från långt tillbaka i tiden är serien den fantastiska formen för en dokumentär. Du kan sätta miljöer, skapa och återskapa och du behöver inte hålla på med krångligt eller dyrt arkiv, säger Bo Sjökvist.

Lena Junoff själv har länge velat skriva en bok om sitt liv.

– Hade jag inte varit Duke Ellingtons sångerska och sångerska på fina teatern i Amerika så hade jag nog inte gjort detta. Men det är väldigt roligt att gå tillbaka och se på sitt liv så som det har varit, jag skulle inte vilja ha någonting ogjort!