Så röstar vi i Eurovision

Uppdaterad
Publicerad

Eurovision är svågerpolitik, brukar det heta. Inte helt sant, eftersom ett land behöver höga poäng av fler länder än grannarna för att kunna vinna. Men mönster finns i hur vi röstar.

Historiskt har forskare identifierat mönster. Redan på 70-talet syntes vänskapsband mellan till exempel Frankrike och Storbritannien, Sverige och Danmark och Grekland och Cypern.

På 90-talet blev vänskapsbandet till hela vänkretsar.

Eurovision Song Contest 2016

I det nordiska gänget kommer Norge, Estland och Island till pakten mellan Sverige och Danmark.

På 90-talet gillar också Malta, Kroatien, Slovenien och Makedonien att rösta på varandra.

Början av 00-talet

Mellan 2001 och 2005 ansluter Finland, Lettland och Lithauen till den nordiska pakten, som av Euorvisionforskare får namnet ”Vikingaalliansen”. Sverige vinner tävlingen 1999, Danmark 2000, Estland 2001 och Lettland 2002. 2006 går segern till Finland.

Balkanländerna blir också fler under den här tiden. Bosnien, Albanien och Rumänien hänger på Malta, Kroatien, Slovenien och Makedonien, de döps till ”Balkanblocket” av Eurovisionforskare. 2006 blir Montenegro självständigt från Serbien och hänger på. Ett år senare (2007) vinner Serbien tävlingen för första gången.

Mitten av 00-talet

Mellan 2001 och 2005 identifieras även ”Warszawapakten” som fans av varandra. Där ingår Polen, Ukraina och Ryssland. Ukraina vinner tävlingen 2004 och Ryssland 2008.

När Azerbajdzjan vinner tävlingen 2011 får de höga poäng av medlemmar i både ”Balkanblocket” och ”Warszawapakten”.

I dag

Till viss del håller de här olika pakterna även i den moderna Eurovisionsschlagern. I ESC fördelar varje land mellan 0 och 12 poäng.

Förra året fick Albanien till exempel bara poäng från fyra länder, varav en tolva, högsta poäng, från grannlandet Montenegro.

Montenegro fick i sin tur också bara en tolva, från grannen Serbien.

Jurygrupperna

I Eurovision har folkets telefonröster halva makten, medan andra halvan ligger på jurygrupper. Representanter som utses av alla länder och som består av personer från musikbranschen. De ska rösta efter kvalitet, inte politik. Med sedan två år tillbaka har grannländerna Azerbajdzjan och Armeniens jurygrupper placerat varandra på botten. Sex av sex jurymedlemmar från respektive land, har gett samma poäng: botten. Kanske att kriget om området Nagorno-Karabach mellan länderna har spelat roll.

När relationerna mellan Europeiska länder förändas, förändras även Eurovision.

Polen och Ukraina, som för tio år sedan beskrevs som medlem av Warszawapakten, är inte nödvändigtvis lika vänligt inställda till Ryssland längre.

2014, gav Polen till exempel Ryssland noll poäng, trots att landet hamnade på en ganska bra, sjunde plats.

Baltländernas (Estland, Lettland och Litauen) missnöje mot Ryssland är ännu tydligare. Förra året, när Ryssland nästan vann hela tävlingen, placerades landets artist på en sistaplats av två litauiska jurymedlemmar, och fick noll poäng av landet.

Ryssland får istället förlita sig på Vitryssland, som ofta ger den stora grannen i öst högsta poäng.

Nordisk era

Hur är det med ”Vikingaalliansen” då? Den mår bra.

Förra året fick Måns Zelmerlöw tolvor från Danmark, Finland, Norge, Island och Lettland. Litauen och Estland gav svensken en tia.

Även 2014 fick Sanna Nielsen en tolva av Danmark, och tior av Estland och Finland.

2013, när Robin Stjernberg placerade sig på en fjortondeplats i finalen, fick Sverige ändå tolv poäng, av Norge.

Men betalar vi tillbaka lojaliteten? Inte riktigt. På fem år har Sverige gett ett nordiskt land tolv poäng. Det var Norge 2013. Annars har vi pytsat ut dem på Irland (2011), Cypern (2012), Österrike (2014) och Australien (2015).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Eurovision Song Contest 2016

Mer i ämnet