Podcasten har etablerat sig som en av de mest vitala nya kulturgenrerna, och det är svensk humor som leder utvecklingen: Poddande komikerprofiler som Filip och Fredrik, Henrik Schyffert och Soran Ismail är bara några exempel på hur humorn hittat ett nytt hem i podradion.

Aftonbladets satirpod Lilla Drevet är ett exempel på humorprogrammen som når storpublik utanför etern. Programmet vann pris som årets humormedie på Standupgalan 2015, där bland annat Sveriges Radios egna humorprogram tävlade.

– Podcasten har fått en avgörande betydelse för komikers möjlighet att nå ut. Tidigare behövde man medverka i ett större tv-program, men nu kan man turnera på att ha en pod, säger Ola Söderholm, komiker och en av medlemmarna i Lilla Drevet.

– Jag tror inte att det har nått sin peak, utan bara kommer att växa mer, säger Liv Strömquist, serietecknare och medlem i Lilla Drevet.

Radio utan regelbok

Jonatan Unge och Simon Svensson gör Della Sport, ett satirprogram om aktuella sporthändelser som nyligen vann Guldskölden i kategorin Sveriges bästa sportpodd.

Enligt dem passar formatet komiker eftersom man kan arbeta mer med stämningar och jargong, till skillnad från standupens krav på snabba punchlines. Samtidigt upplever de före detta SR-medarbetarna en större frihet utanför public service.

– När podden slog igenom kände många att man äntligen kunde göra vad man ville, och det kändes verkligen befriande. På SR fanns det så mycket du inte fick säga, det blev nästan omöjligt att göra bra humor i den miljön, säger Simon Svensson.

Tillsammans med ett tiotal andra humorpoddar har Lilla Drevet och Della Sport gjort Malmö till humorradions nya huvudstad. Majoriteten av de som gör podradio i staden började sin bana på P3, men fick lämna sina tjänster efter två år när de började närma sig gränsen för LAS, och SR enligt lag hade behövt anställa dem. 

– Alla vi hade en bakgrund i Tankesmedjan i P3, där vi blev utlasade. Men vi kände att vi kunde fortsätta göra detta själva, vi behövde inte låta oss styras av SR:s personalpolitik, säger Ola Söderholm.

Lång humortradition

Det finns det flera anledningar till att just Malmö har fått en stark ställning i humorsverige. Både där och i grannstaden Lund finns lång humortradition inom såväl standup, humorradio och studentliv, ur vilket komiker som Anders och Måns, Varan TV-gänget och Fritte Frittson tagit sig fram genom åren. Samtidigt har Malmös serietecknarskola producerat profiler som Liv Strömquist, Nanna Johansson och Sara Hansson.

Ur detta myller av talang har P3 Malmö kunnat rekrytera humorprofiler i över 20 års tid, och gett dem en rikstäckande plattform i program som Tankesmedjan, Hej Domstol och Så funkar det.

– Vi vill att P3 ska vara en plantskola för lovande talanger. De växer här, odlar sitt varumärke, och går sedan vidare i karriären. I många fall till väldigt framgångsrika humorpoddar, säger Julia Blomberg, programchef på P3 Malmö.

”Fungerande efterhandskonstruktion”

Men de flesta vi pratar med som har arbetat på P3, ställer sig tveksamma till att det är hela förklaringen. Snarare, menar man, har överflödet av talang och plattformsmonopolet gjort att SR faktiskt inte behövt anställa någon.

– Jag tror att det är en fungerande efterhandskonstruktion. Men i så fall har man ju haft en väldigt framsynt personalpolitik, då man arbetat såhär långt innan humorpoddarna fanns, säger Jonatan Unge.

– Med det sagt vill jag samtidigt understryka att jag verkligen, verkligen älskar Sveriges Radio, om de läser detta, fortsätter han, och slår melodramatiskt ut armarna.

– Ta mig tillbaka!

Enligt Julia Blomberg ingår det i public service-uppdraget att rekrytera och lyfta fram unga talanger.

– Och då kan inte alla vara kvar, hade komikerna från 90-talet varit kvar nu hade vi inte kunnat släppa in de nya rösterna, och inte fått lika många poddar. Det är bra för humorsverige att det finns en mångfald, säger hon.

Strategi eller konsekvens?

Frågan om Malmös humorframgångar är resultatet av en medveten strategi, eller en konsekvens av en taskig personalpolitik, beror alltså lite på vem du frågar.

– Det är att det är jätteviktigt att SR tar in unga människor, men jag tror också att man måste tänka på kvalitet: Att ha en tradition där man värderar människors hantverkskunnande, säger Liv Strömquist, som valde att lämna Sveriges Radio på eget bevåg.

Helt säkert är att utbudet av radiohumor i Sverige fortsätter växa snabbt, redan nu är de mångdubbelt fler än Sveriges Radios utbud. Frågan som finns kvar är vad som ska vara Sveriges Radios roll i ett nytt medielandskap, där radiomonopolet på humor slutligen är brutet för gott.

– Jag har lite svårt att förstå varför riksradion ska vara en se och lär-verkstad. Man kan tänka att det borde vara tvärtom, att plantskolan skulle vara att blogga, göra pod och seriefanzin, säger Ola Söderholm.

Det blir märkligt att ni är etablissemanget i sammanhanget?

– Ja precis. Vi som sitter i den här sunkiga studion är etablissemanget och riksradion är de där första stapplande stegen på vägen.