Youtubern Ara har stängt in sig i sitt rum. Här är det hon som bestämmer, hon som tolkar världen. En miljard följare tittar och kommenterar.

– Många tjejer känner sig som självklara subjekt i sitt eget rum. Där är det dom som är bäst. Sen går de ut i verkligheten och möts av att bli objektifierade. Det är essensen i föreställningen, säger regissören Linda Forsell.

I Potato Potatos nya föreställning har det egna rummet, det som Virginia Woolf föreställde sig som en plats med fyra väggar, en låst dörr och en skrivmaskin, blivit digitalt. Och därigenom gått från att vara intimt och slutet till att bli offentligt. Flickkollektiv samlas och delar erfarenheter på platser som Youtube, musi(c)ally och Instagram, och detta nya flickrum är i dag en plats att exponera sig själv på och i allra högsta grad bli betraktad. Men också för att skapa sig själv genom sminktutorials och videodagböcker.

Femininitetens frigörande potential

De senaste åren har en ny gren inom genusvetenskap vuxit fram. Girlhood studies, eller flickforsk, undersöker flickigheten och femininitetens frigörande potential. Typiskt feminint kodade fenomen och beteenden har ibland betraktats med nedlåtande ögon, även av den feministiska rörelsen. Men inom girlhood studies har det skett ett slags uppvärdering av flickigheten. Exempelvis behöver ett intresse för skönhetsvård inte nödvändigtvis betyda objektifiering, förtryck och våpighet – tvärtom kan det gå att finna styrka i att med smink ständigt definiera, och omdefiniera, sig själv.

Den femininitetsforskning som ligger till grund för föreställningen I’m her(e), genom ett samarbete med forskningsgruppen Flickforsk, vittnar om att de nya offentliga flickrummen ofta leder till samtal och möten flickorna emellan. Det egna rummet har blivit delat och därigenom skrivs nya berättelser.

Djup i ytligheten

– Ara bjuder på en tydlig inblick i vad som händer i de här rummen. Att det inte bara handlar om yta, utan att det faktiskt finns mycket djup. Det innebär en möjlighet för tjejer att slippa den manliga blicken och att de själva få definiera sina egna rum. För en gångs skull får de tala till punkt, säger Linda Forsell.

Samtidigt ställs dörren på glänt för hånande och hatiska tittare.

Unga flickor avfärdas slentrianmässigt

– Vi har levt hur länge som helst i en värld som har sagt till de här tjejerna att ”det här är ytligt, det är dåligt, ointressant och flamsigt”. Sen ska de plötsligt börja ha massa plats. Men det är förstås helt koko att bli provocerad av att någon är glad, säger skådespelaren Maria Grudemo El Hayek.

– Vi är så vana att tänka ”när det är unga flickor som pratar så är det ingenting viktigt”. Vi måste bli bättre på att läsa undertexterna och lyssna på vad de säger, säger Linda Forsell.

I'm Her(e) har premiär i Malmö den 8 mars. Föreställningen spelas även i Stockholm, Umeå och Göteborg. På SVT Play går det just nu att se en K special om Potato Potato.