Det var 70-tal. Sixto Diaz Rodriguez sjöng om fattigdomen i Detroit, droger sociala orättvisor i världen. Men genomslaget i hemlandet USA kom aldrig, han fick sparken från skivbolaget och föll i glömska som artist.

Vad han inte visste var att hans musik blev ledmotivet till antiapartheid-kampen i Sydafrika. Där trodde alla att han hade dött, men ingen visste säkert hur. Men så bestämde sig två sydafrikanska fans för att gå till botten med vad som egentligen hänt med honom. Och de fann honom – livs levande.

– Det är svårt att bevara frågan ”Är inte du död?” Men jag råkade inte ut för någonting, jag började bara jobba igen, säger Rodriguez till Kulturnyheterna.

Fullsatta arenor

På 90-talet blev han inbjuden att göra en turné i Sydafrika. Intresset för hans spelningar blev minst sagt större än han väntat sig.

Filmens regissör Mallik Bendjelloul, målar upp bilden av mötet mellan publiken och Rodriguez:

– Han var en man som de visste död, som är lika känd som Elvis Presley. För dem är det som att se Elvis återuppstå. Han hade aldrig gjort en konsert i sitt liv och trodde att det skulle vara 20 personer där. Men han möttes av utsålda fotbollsarenor, säger han och fortsätter:

– Han levde ett helt liv i fattigdom utan att veta att han är Elvis. Nu är det en annan situation. De där barkompisarna som bara hade fnyst åt honom som en slagts knäppgök får se honom på Letterman show.

Själv ger Sixto Diaz Rodriguez en fåordig beskrivning av känslan.

– Att i min ålder få uppskattning för låtar jag gjorde för så länge sedan är väldigt speciellt.

Tv-reporter: Kristoffer Viita. Foto: Oskar Lindell. Klippning: Vlada Cakic.