Ett rött hus med vita knutar, små bodar sticker fram ur växtligheten. Idyllen kring sommarstället på Yxlan känns igen från Nordqvists älskade böcker om Pettson och Findus.

Snickarboden och badbryggan har han byggt själv, i likhet med en stor del av de tidstypiska möblerna.

– Det är minst lika roligt att snickra som att teckna. När jag bygger räcker det om det är bra och håller, med en bild är det svårt att säga när den är bra, när den är färdig.

Trivs i snickarboden

Sven Nordqvist berättar med entusiasm om projekten i boden, där ett myller av verktyg, prylar och pinaler täcker varje vägg. Tecknandet är det värre med. På senare år har illustrationerna blivit färre.

– Jag har tröttnat lite. Lusten att göra böcker, att teckna, har avtagit mer och mer.

– Det har kanske med åldern att göra, att jag har blivit mer kritisk. När jag ser äldre teckningar... Jag tror inte längre att jag kan lika bra.

Det handlar framför allt, förklarar han, om att inte vilja upprepa sig. 78-årige Nordqvist har trots allt tecknat ett 60-tal böcker och otaliga illustrationer.

Oviljan till upprepning gäller inte minst Pettson och Findus. Inspirationen då kom från hans egen lantliga tillvaro i 80-talets Uppland, med hustrun Eva, två små söner, snickarbod och höns.

– Det var roligt då, när allt var nytt. Det var lätt att hitta inspiration när barnen var små.

Söker något nytt

Upplandsåren var en bördig mylla, en Pettson-era av böcker, filmer, julkalender, tv-serie och spel.

Men i takt med att barnen växer sig större tynar inspirationen, redan i 2001 års ”När Findus var liten och försvann” bearbetar Nordqvist de utflyttade barnen, och vänder sig till minnena av småbarnsåren. 23 år senare känner han att det är dags att sätta punkt.

– Jag tycker nog det. Nu är det inte så många år kvar i livet, så då skulle det vara kul att göra någonting annat, känner jag.

Hör barnboksnestorn berätta vad som väntar nu i klippet ovan.